- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
xix

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Storlek ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Storlek o. inbördes afstånd, föremåls 685;
— skenbar 688, fig. 136.
Stormcentrum 978, 979, 983, fig. 257, 258;
— luftpartiklarnas banor 979, fig. 258;
— jfr Barometerminimum, Oväderscentrum.
Strass 1107.
Stratusmoln 926.
Streck, kompassens 729, fig. 161.
Struphufvud 203, fig. 74.
Strykjärn, tillräckligt varmt, pröfning 505.
Strykning vid magnetisering 722, 853, fig. 157—159.
Strålar, kemiska 215;
— jfr Ljus-, Värmestrålar.
Strålbrytning i atmosfären 633, fig. 116.
Strålning 556.
Strålningsförmåga, kroppars 567.
Strålstycken 863.
Strängar, längd på olika instrument 189;
— vibrationer 197, fig. 71.
Stränginstrument, resonansbotten 208.
Strömbrytare, elektriska 857, 866, fig. 223.
Strömmar, ampéreska 852, 859, 870, fig. 219;
— — elektriska 813, 834;
— — gång genom ljusbågar 845;
— — jfr Termoströmmar;
— galvaniska, attrahering 852;
— — cirkulerande på endast en telegraftråd 868;
— — framställning af syrgas 834, 1004;
— — magnetisering 853, fig. 220;
— — repellering 852.
Strömstyrka, elektrisk 828, 832, 833;
— — Oersteds experiment 834, fig. 203;
— uppmätning 834.
Strömtelefoner 872.
Strömvändare (kommutatorer) 856, 859.
Sturm, om ljuds hastighet i vatten 168.
Styrka, toners 181.
Stål 1139;
— beredning 1143;
— gnistor, vid slag mot flinta 366;
— härdning 1145;
— kolhalt 1139;
— ljudets hastighet 168;
— o. järn, skilnad i magnetiskt hänseende 725;
— olika magnetiseringssätt 853;
— smältpunkt 1139;
— jfr Bessemer-, Brännstål, Järn, Martin-, Puddel-, Smältstål.
Stålmagneter 857, 863, fig. 224;
— skilnad från elektromagneter 855.
Stångjärn, smältpunkt 509.
Stämband 203, fig. 75.
Stämgaffel (normalgaffel) 186.
Stämljud, hos menniskor o. djur, uppkomst 203.
Stämspricka 203, fig. 75.
Stärkelse 1234, 1238, 1240;
— beredning 1242, fig. 281;
— beståndsdel i malt 1278;
— — i mjöl 1278.
Stärkelseklister 1240, 1241, fig. 280.
Stärkelsekorn 1240, fig. 279.
Stöt 363.
Sublimering 442.
Sugpumpar 889, fig. 239.
Sugrör, se Pumpstock.
Sulfat 1080.
Sulitelma, snögräns 561.
Sumpgas 349, 1067;
— jfr Grufgas.
Superfosfat 1080, 1089.
Svafvel 1075;
— grundämne 991, 1233;
— metalloid 1000;
— smältpunkt 509, 1075.
Svafvelammonium 1032.
Svafvelblomma 442;
— eldsläckningsmedel 291.
Svafvelfläckar på silfver, borttagande 1191.
Svafvellukt, vid åskslag 794.
Svafvelregn 949.
Svafvelsyra 1076, 1077;
— användning 1080;
— beståndsdel i vatten 1012;
— verkan på trä 1081.
Svafvelsyreglas mellan fönster 1078, 1079.
Svafvelsyrlighet 291, 502, 1075, 1076.
Svampar 1305.
Svanen (stjernbild) 78, fig. 34.
Svarta hafvet, se Hafvet.
Svartmalm, se Järnmalm, magnetisk.
Sverige, istid 1229;
— magnetisk deklination 728;
— nya stilen 120;
— tabell öfver genom åskslag dödade 786, 791.
Svettning 452, 457;
— betydelse för kroppen 454;
— förorsakar vigtförlust 456;
— vid kroppslig ansträngning 455;
— vid tjock beklädnad, orsaker 453.
Svänghjul, elektriskt 758, fig. 175.
Svängningstal 184;
— toners 185.
Svängningstid (sekund), pendelns, uppmätning vid bestämmande af jordens form 17.
Sydpol, magneters 721.
Sydpolen, natt 112.
Sydsken 807;
— jfr Norrsken.
Syenit 1228.
Symmer, om olika slags elektricitet 737.
Synförnimmelse, uppkomst 661.
Synnerv 660.
Synvinkel 599, 632, 685,686,688;
— beroende af föremålets afstånd 685, fig. 133.
Syra 996.
Syre 1002, 1234;
— beståndsdel i atmosfärisk luft 1028, 1031;
— en fullvuxen menniskas förbrukning i timmen 970;
— framställning 834, 1004;
— förtätning 437;
— grundämne 991, 1233;
— metalloid 1000;
— upptäckt 1003.
Syror i sött vatten 1012;
— inverkan på lackmusfärg 996.
Sågar, upphettning 374.
Sågspån, dålig värmeledare 523;
— ljuddämpande 170.
Såpa, beredning 1119.
Såplösning, egenskaper 1120.
Säd, stärkelse 1240.
Säkerhetslampor 1068, 1069,1071;
— Davys 1068, 1070, fig. 268, 269.
Säkerhetständstickor, tända endast mot lådans plån 1087.
Säkerhetsventiler 478, 493;
— fastlödning 512.
Sängvärmare, hvarför af polerad metall? 570.
Sönderdelning, ljusets, se Dispersion.
Tabeller öfver af blixten dödade personer 786, 791;
— öfver den längsta dagens längd på olika orter 114;
— öfver fallande kroppars hastighet 5;
— öfver fixstjernornas afstånd från jorden 78;
— öfver järnsorters medelvärden 1139;
— öfver olika ämnens smältpunkt 509;
— öfver sekundpendelns längd på olika latituder 16;
— öfver vattenångans maximiintension 839;
— öfver vindens hastighet, tryck o. verkningar 952.
Tackjärn 1138;
— användning 1140;
— kolhalt 1139;
— skilnad mellan stål o. smidesjärn 1139;
— smältpunkt 509, 1139.
Tackjärnsgrytor, upphettade, sönderspricka vid kallt vattens i-häl-lande 424;
— jfr Kokkärl.
Tak, hvarför skorstenarne högre? 302, 304;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free