- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
xxi

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Upphettning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— vindspels 34, fig. 15, 17.
Upphettning af glas 425;
— af trä 431;
— hjulringars 415;
— järns, vid hamring 364;
— kalks, vid vattenbegjutning 220 ;
— med varm luft 389, fig, 92;
— menniskokroppens 531;
— vattens, till öfver 100° 478;
— vätskors, från öfre ytan 489;
— jfr Uppvärmning.
Uppvärmning af vätskor o. gaser 555;
— atmosfärens o. luftens 557, 558;
— lands o. hafs 958;
— jfr Upphettning.
Upsala, årlig regnmängd 933.
Ur, elektriskt 873, fig. 234;
— jfr Balans-, Fick-, Pendelur.
Ural, diamanter 1041.
Uranus (planet) 136;
— månar 139.
Urberg 1228.
Urfjeder 14, fig. 6.
Urformationen 1228.
Urglas, sönderspringande 421.
Urladdning, elektrisk 759, 761, 763, 779;
— å laddflaska 752, fig. 169.
Utslag 755.
Utvidgning, fasta kroppars 407—409;
— apparat 408, fig. 93;
— gasers 409;
— isens 233;
— kroppars, medför afkylning 219;
— luftens 384, 393, 394;
— pupillens i mörker 681;
— termometerkulans 412, fig. 94;
- vätskors 409, 489.

Vakuumpannor 1264.
Wall, om blixten 764.
Varmluftsmaskiner 55.
Vaskning af guld 1214.
Watt, ångmaskin 54.
Vatten, afdunstning 462;
— Beaumonds upphettningsapparat 376;
— beståndsdel i mjölk 1262;
— destilleradt 1010;
— — hvarför rent 1011;
— djup i sjöar 631;
— drifkraft, tillgodogörande 50;
— finnes ej på månen 121;
— främmande ämnen 1012;
— förbränningsprodukt 261;
— föremåls afspegling 617, 618, 626;
— jfr Reflexion, Spegling;
— föremåls brytning, se Ljuset, brytning.
— föremåls förstoring 632, fig. 115;
— förvandling till is 230;
— förvandlingar, värmemängd 224 ;
— gaslågans afspegling 626;
— grundt, isbildning 466;
— hett, inverkan på stärkelse 1240, fig. 280;
— hvarför jämförelsevis varmt om vintern? 245;
— hårdt 1014;
— — ej tjenligt vid tvätt 1015;
— — kan göras mjukt 1017;
— — Skidfrukter koka ej deri 1016;
— i blodet 1258;
— i ringa mängd befrämjar eld 289;
— i sjöar, isbildning 242;
— inverkan på stärkelse 1240, fig. 280;
— kallare än luft af samma temperatur 550;
— kokande, mindre hett på höga berg 476;
— kokar fortare i metallkärl 482;
— — långsammare i högt kärl 482;
— — långsammare, om elden träffar kärlets sida 488;
— kokning genom afkylning 480;
— — i kärl med el. utan lock 490;
— — utan uppvärmning 479;
— kokpunkt 472, 475, 484, 485, 497;
— ljudets hastighet 18;
— ljusbrytning 629, fig, 112;
— mjukt o. hårdt 1013;
— nedträngande i klippor 1222;
— nollgradigt, mindre kylande än nollgradig is 255;
— olja, skydd mot tillfrysning 554;
— rent, sammansättning 1009;
— rymd i jämförelse med snö 940;
— rörelse vid uppvärmning 555, fig. 100;
— sammansatt kropp 991;
— sferoidalt tillstånd 500, fig. 90;
— sjunger vid uppkokning, hvarför? 486, 487;
— släcker eld, hvarför? 288;
— solens afspegling 626;
— som eldsläckningsmedel 291;
— spegelbilder 617, 626, fig. 110;
— stillastående, fryser förr än rinnande 244;
— sött, baser 1012;
— — o. salt, skilnad 1022;
— tyngre än is, orsaker 232;
— upphettning till öfver 100° 478;
— verkan på fast berg 1221;
— vigt 232;
— volym vid olika temperatur 231, fig. 84;
— värme uppstår o. frigöres, då vatten fryser 250, 251;
— värmets inverkan 383;
— väter ej en upphettad metallskifva 500;
— yta, upp- och nedvända bilder 616, fig. 109;
— jfr Brunns-, Fläck-, Hafs-, Käll-, Mineral-, Regn-, Saltvatten.
Vattenbarometrar 882.
Vattendroppar, sferoidalt tillstånd 500—505;
— öfverkylning 945;
— jfr Regndroppar.
Vattenfall, arbetsvärde 50;
— tillgodogörande medels elektrisk kraftöfverföring 864.
Vattenglas 1109;
— skyddsmedel mot eld 272.
Vattenledningsrör 1171;
— legeringar, eldsläckningsmedel 512;
— omlindning med halm 239;
— söndersprängning vid köld 234.
Vattenvätska (ögats) 660, 661.
Vattenånga 898, 918, 970;
— beståndsdel i atmosfärisk luft 893, 1028;
— från verldshafven, ej salt, hvarför? 469;
— maximiintension, tabell 893;
— vigt 956, 983.
Vattumannen (stjernbild i djurkretsen) 117.
Ved, beståndsdelar 1216;
— sur, svårantändlig, hvarför? 270;
— torr, värmeenheter 277.
Wedgewood, pyrometer 383.
Vega (stjernbild) 86, fig. 34;
— afstånd från jorden 78.
Vekar, glödande, tända sig ej af sig själfva 345;
— — återtändas vid påblåsning 346;
— oljans uppstigande 337.
Ventilation 967;
— jfr Luftvexling.
Ventiler, se Säkerhetsventiler.
Venus (planet) 136—138;
— bebodd? 141;
— faser o. skenbart olika storlek 138, fig. 57;
— morgon o. aftonstjerna 138.
Verkan o. motverkan, två kroppars lika 46.
Verldar, uppkomst, Laplace’s hypotes 91.
Verldshaf, vattenångan ej salt 469.
Verldsomseglingar bevis för jordens klotform 103.
Wertheim, om ljudets hastighet i fasta ämnen 168.
Vexelströmmar 849, 856;
— jfr Induktionsströmmar.
Wheatstone, ljuds Öfverförande på längre afstånd 204;
— om blixtens fortvaro 773;
— stereoskopets uppfinning 674.
Vibrationer hos en klocka 194, fig. 70;
— i etern 556, 572;
— ljuds 154, 181;
— molekylers 221;
— strängars 197, fig. 71;
— jfr Ljus-, Luftvibrationer.
Vibrationsteori 583, 658.
Vidhäftningskraft, se Adhesion.
Wieliczka, saltgrufva 1094.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free