- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
1-2

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanik - I. (Krafter, 1-26) - 1. Hvad är kraft? - 2. Hvad menas med »tröghet» eller framhärdelse? - 3. Hvad menas med gravitations- eller tyngdkraft?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MEKANIK.

I.


1. Hvad är kraft?

Kraft är hvarje orsak till rörelse eller
förändring deruti. För att lyfta en tyngd
behöfves kraft, i annat fall förblir den i hvila;
en vagn rör sig ej, förr än någon kraft sätter
den i rörelse; om vagnen går med en viss
hastighet, och man vill öka farten, måste man
skynda på hästen, så att han ökar sin
kraftansträngning.

I naturen finnas många krafter, och utan
dem vore naturen död.

2. Hvad menas med »tröghet» eller framhärdelse?

Dermed förstå vi den egenskapen hos alla
kroppar, att ej »af sig sjelf», d. v. s. utan
inverkan af någon kraft, sätta sig i rörelse
eller stanna, ifall de redan äro i rörelse.

Tröghet är en egenskap som tillkommer
all materia.

3. Hvad menas med gravitations- eller tyngdkraft?

Erfarenheten lär oss, att hvarje kropp,
som ej på något sätt hindras eller understödjes,
faller mot jorden. Till och med luftballongen,
som till en början stiger och derigenom
synes vederlägga vårt påstående, faller
äfven den förr eller senare (orsaken till att
den stiger förklaras längre fram). Man kan derför
påstå, att jorden drager alla kroppar till sig.

Newton visade, att denna dragningskraft
är gemensam för all materia eller alla
kroppar. Han fann vidare, att styrkan af denna
kraft berodde på storleken af de massor som
verkade på hvarandra samt på deras inbördes
afstånd. Ju större massor ju större dragningskraft,
men ju större afstånd ju svagare dragningskraft,
dock så att kraften aftager fortare
än afståndet ökas (fördubblas afståndet,
minskas kraften till 1/4 af sitt ursprungliga
värde, tredubblas afståndet, blir kraften 1/9
o. s. v.)

Det berättas att Newton genom att se ett
äpple falla från trädet leddes till
gravitationslagen — en af naturens vigtigaste lagar. Då
han såg äpplet falla, frågade han sig sjelf:
hvarför faller det, och hvarför just i rigtning
mot jordens medelpunkt. Svaret blef, emedan
jorden drager äpplet. Nästa fråga blef, huru
långt ut i rymden denna jordens dragningskraft
sträckte sig.

Nu var det som Newtons snille visade sig
i all sin storhet. Som bekant rör sig månen
i en nästan cirkelrund bana kring jorden.
Men då en kropp rör sig i en cirkel, veta vi
alla från erfarenheten, att kroppen slungas
ut ur banan, såvida ej ett snöre eller stång
binder den vid centrum (tänk på en
slängkälke eller stenslunga); hvilket band håller
då månen fjättrad vid jorden? Samma
dragningskraft som förorsakade äpplets fall; se
der Newtons på långa beräkningar grundade
svar.

Newton utsträckte sedan sina beräkningar
till flere himmelskroppar, och andra hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free