- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
5-6

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanik - I. (Krafter, 1-26) - 5. Med hvilken hastighet når en fallande kropp marken, om den faller från olika höjd? - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hastighet en kropp har, som fallit ett visst vägstycke.
Följande tabell lemnar några siffror
såsom svar på denna fråga.
Fallhöjd. Sluthastighet. Fallhöjd. Sluthastighet.
0.25 m. 2.214 m. 14 m. 16.572 m.
0.50 » 3.132 » 15 » 17.154 »
1 » 4.429 » 16 » 17.717 »
2 » 6.624 » 17 » 18.262 »
3 » 7.672 » 18 » 18.791 »
4 » 8.858 » 19 » 19.306 »
5 » 9.904 » 20 » 19.808 »
6 » 10.849 » 30 » 24.260 »
7 » 11.718 » 40 » 28.013 »
8 » 12.528 » 50 » 31.319 »
9 » 13.288 » 60 » 34.308 »
10 » 14.006 » 70 » 37.057 »
11 » 14.690 » 80 » 39.616 »
12 » 15.343 » 90 » 42.119 »
13 » 15.970 » 100 » 44.292 »


För att visa nyttan af denna tabell skola
vi söka besvara följande fråga:

Huru stark stöt får en resande, om ett
jernbantåg plötsligt stannar? Antag, att det
vore ett snälltåg med en hastighet af 70 kilometer
i timmen eller 20 met. i sekunden; tåget
har då samma hastighet som en kropp, hvilken
fallit från 20 meters höjd, ty vår tabell
säger, att mot denna höjd svarar en sluthastighet
af 19.8 met. eller 20 met. ungefär.
Svaret blir derför, han erfore ungefår samma
stöt som om han fölle från 5:te våningen ned
i gatan.

6. Hvilken hastighet får en kropp som glider
utför ett lutande plan?


Galilei har visat, att den hastighet, hvarmed
en kropp når marken efter att hafva
glidit utför ett plan, är densamma, som om
den fallit lodrätt ned från öfversta punkten
af planet till marken.

7. Huru förändras hastigheten hos en lodrätt
uppåt kastad kropp?

Den hastighet kroppen har från början
aftager så småningom, tills den alldeles försvinner.
I detta ögonblick är kroppen högst;
sedan vänder den, och hastigheten växer. Då
kroppen når marken, har kroppen samma hastighet
som då den kastades upp.

8. Hvilken bana beskrifver en snedt uppåt
kastad kropp?


I detta fall beskrifver kroppen en kroklinig
bana kallad parabel. En del af kastkraften
drifver kroppen i höjden, en annan
del drifver honom rätt fram. Den första
delen motverkas af tyngdkraften, hvarför
kroppen ej stiger mer än till en viss höjd,
under det kroppen af den andra delen föres
rätt fram, så att banan blir en båge. Då kastkroppen
beskrifvit halfva banan, är den högst.

9. Hvad förstås med en kropps tyngd?

En kropps tryck mot sitt underlag kallas
hans tyngd. Tyngden bestämmes medels vigter
på vågar.

En kropps vigt beror af dess massa, d. v. s.
den mängd materia den innehåller. Jorden
drager hvarje liten smådel eller molekyl i
kroppen, och hans vigt är just summan af
alla dessa dragningskrafter.

10. Väger en och samma kropp alltid detsamma?

Nej; kroppens vigt aftager från polen mot
eqvatorn. Dertill bidraga två omständigheter.
För det första är jorden ej fullt klotformig
utan tillplattad vid polerna (ellipsoid). Polerna
befinna sig derför närmare jordens medelpunkt
än eqvatorn, derför är ock attraktionen
starkare vid polen än vid eqvatorn, och
sålunda också tyngdkraften. För det andra
motverkas tyngdkraften af centrifugalkraften,
som uppstår vid jordens svängning kring sin
axel. Nu besitter tydligen en punkt på eqvatorn
större svängningshastighet än en punkt
närmare polen, emedan den förra punkten
ligger längre från svängningsaxeln än den
senare. Denna omständighet minskar ock tyngdens
inverkan vid eqvatorn. Denna olikhet i
vigt är dock ej så stor: en kropp, som vid eqvatorn
väger 1 kg., väger vid polen 1 kg. 5 gram.

11. Huru skulle kroppens tyngd förändras,
om jorden roterade fortare än den gör?


Om jordens rotationshastighet blefve 17
gånger större än hvad den är (ett dygn således
1 t. 24 m. 43 s.), skulle centrifugalkraften
precis motverka jordens attraktion vid
ytan. En sten som släpptes lös skulle då ej
falla ned till jorden utan sväfva fritt i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free