Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 9-10 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanik - I. (Krafter, 1-26) - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle pendeln snart stanna, om den ej
oupphörligt finge en liten stöt. Detta sker
genom steghjulets kuggar, som till följd af sin
afskurna form låta ankaret glida utefter
kuggarnes tänder. I stället för en sjunkande
vigt begagnas i fickuren en spiralfjeder, som
då den rullar upp sig sätter mekanismen
i gång (se fig. 6); i stället för
ankaraffallet begagnas i fickur mest ett s. k.
cylinderaffall, och pendeln är ersatt af ett fram och
åter svängande hjul, »oron», som hålles i
rörelse genom en särskild liten spiralfjeder.

Fig. 6. B urfjedern, A axeln.

15. Hvad är orsaken till, att ett
pendelur, som går rätt på ett ställe på jorden,
går orätt, om det flyttas till en annan ort?

Pendelns, svängning berodde bland annat
äfven på tyngdkraftens inverkan. Nu hafva
vi sett, att tyngdkraften aftager mot eqvatorn,
deraf följer att pendeln der svänger
långsammare och att således ett ur, som går
rätt i Stockholm, drar sig efter vid
eqvatorn. För att bättra detta kan man
afkorta pendeln, ty då kommer den att svänga
fortare.

16. Hvarigenom kan pendeln bli ett mått på
tyngdkraftens styrka?

Vi hafva sagt, att pendelns
svängningstid berodde på pendelns längd och på
tyngdkraftens styrka. Om man sålunda har en
pendel, hvars längd kan förändras, och man
låter den svänga på olika platser af jorden
samt alltid tillser, att den svänger sekunder,
så kan man af den uppmätta pendellängden
beräkna tyngdkraftens storlek. Dessa två
storheter stå sålunda i nära sammanhang med
hvarandra. Efterföljande tabell visar huru
lång en sekundpendel på olika latituder bör
vara i meter.

Ort.	Latitud.		Pendellängd.
Spetsbergen	79° 49’ 58"	n.	0,m996.
Stockholm	59° 20’ 34"	»	0. 995.
Königsberg	54° 42’ 12"	»	0. 994.
Paris	48° 50’ 14"	»	0. 994.
Ile de France	29° 9’ 23"	s.	0. 992.
Goda Hoppsudden	33° 55’ 15"	»	0. 993.
Kap Horn	55° 51’ 20"	»	0. 995.
N. Shetland	62° 56’ 11"	»	0. 995.

17. Huru skall man medels pendeln kunna
bestämma jordens form?

Om jorden är en ellipsoid, tillplattad mot
polerna, bör tydligen tyngdkraften endast af
denna anledning verka starkare vid polerna
än vid eqvatorn. En noggrann uppmätning
af pendelns svängningstid bör sålunda kunna
ge en bestämning på jordens form.

18. Huru skall man med pendelns tillhjelp
kunna ådagalägga att jorden vrider sig?

Fig. 7. Foucaults pendel.

Vi komma nu till en af de snillrikaste
användningarna af pendeln. Hvarje
svängande kropp, således äfven pendeln,
bibehåller alltid sitt svängningsplan orubbadt,
äfven fast upphängningspunkten vrider sig, om
upphängningen är passande inrättad.
Upphänger man derför en lång pendel och låter
den svänga t. ex. i meridian, d. v. s. i norr
och söder, fortsätter den dermed under hela
svängningen, hvilken, då pendeln är lång
och tung, kan räcka i timtal. Vrider sig
nu jorden under tiden, och man låter en spets
längs ned på pendelkulan utpeka pendelns väg,
skall man för sina ögon se huru denna väg
flyttar sig (se fig. 7). Detta verldsberömda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>