Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 11-12 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanik - I. (Krafter, 1-26) - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

experiment utfördes första gången i stort af
fransmannen Foucault 1851, hvilken upphängde
en 50 met. lång pendeltråd af ståltråd,
nedtill belastad med en kopparkula af 28 kg.
vigt, från kupolen af Panthéon i Paris. Den
långa pendeln rörde sig majestätiskt och
behöfde 8 sekunder för en svängning.

19. Huru uppmätas krafter?

Tyngdkraftens storlek uppmätes, som vi
veta, medels vigter. På samma sätt kunna
alla andra krafter uppskattas. Man kan ock
till detta ändamål begagna sig af den form-
förändring en stålfjeder undergår i följd af
kraftens inverkan. Är det t. ex. frågan om
att uppmäta dragförmågan hos en häst eller
något dylikt betjenar man sig vanligen af en
s. k. dynamometer. En sådan består af en
vinkelböjd stålfjeder EAD (se fig. 8), i hvars ändar
äro fästade graderade bågar, som löpa ut genom
hål på motstående vinkelben. Fästes den
ena bågens fria ända, och den kraft som skall
uppmätas får verka på den andra bågens fria
ända, kommer tydligen fjedern att böjas
tillsammans, och sammanböjningens. storlek
afläses på graderingen, som förut är värderad
i kilogram, d. v. s. för hvarje streck finnes
antecknadt, hur många kilogram som behöfvas
för att böja fjedern till det strecket.

Fig. 8. Dynamometer.

20. Hvilket sammanhang finnes mellan
kraft, massa (vigt) och hastighet?

Då vi definierade en kraft, sade vi, att
den alltid sträfvade att åstadkomma rörelse.
Om två krafter hvar för sig meddela olika
hastighet åt en och samma kropp, så att t. ex.
den ena meddelar kroppen dubbelt så stor
hastighet som den andra, är tydligen den
förra kraften dubbelt så stor som den senare.
Men å andra sidan om samma kraft skall
sätta två massor i rörelse, af hvilka den
första massan är dubbelt så stor (tung) som
den andra, så blir tydligen den meddelade
hastigheten i förra fallet blott hälften af hvad
den blir i senare fallet. Man brukar
sammanfatta detta i följande lag: kraften är lika
med massan multiplicerad med den tillökning
i hastighet, som kraften meddelat massan på
1 sekund.

21. Hvilken skilnad är det mellan en
kropps massa och vigt?

En kropps massa är en oföränderlig
storhet, under det att kroppens vigt förändras på
samma gång som tyngdkraften, d. v. s. om
man flyttar sig till olika punkter på jorden.
Man får reda på en kropps massa genom att
dividera kroppens vigt med tyngdkraftens
acceleration, d. v. s. 9.8 meter. Detta är ju
tydligt, efter som kroppens vigt, d. ä.
tyngdkraftens verkan på kroppen, enligt
föregående stycke är lika med massan multiplicerad
med den tillväxt i hastighet, som
tyngdkraften kan meddela kroppen, om den får falla
fritt, d. v. s. 9.8 met.

22. Hvad menas med rörelsemängd?

Detta begrepp, som mycket användes i
mekaniken, är produkten af kroppens massa och
hastighet. Rörelsemängden kan således också
tjena som ett mått på en kraft.

23. Hvad är resultanten till flere krafter?

Om en enda kraft verkar på en kropp,
måste kroppen röra sig åt det håll, hvaråt
kraften sträfvar att föra densamma, och med
en hastighet som beror på kraftens storlek.
Verka åter flere krafter samtidigt på
kroppen, sträfvande åt skilda håll, så kan
naturligtvis kroppen ej heller nu röra sig i mer än
en rigtning och med en viss hastighet.

Hans rörelse kan då anses såsom
resultatet af en enda krafts inverkan, och denna
kraft, som således gör samma verkan som alla
de på kroppen verkande krafterna, kallas deras
resultant.

Om t. ex. två arbetare draga en vagn åt
samma håll, så ernås samma resultat, om en
enda med deras sammanlagda styrka droge
vagnen åt samma håll. Draga de åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>