- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
13-14

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanik - I. (Krafter, 1-26) - Sidor ... - II. (Enkla maskiner, 27-37)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motsatta håll, rör sig vagnen åt den starkares
med en kraft, som är lika med skilnaden
mellan bådas styrka.

24. Huru fås resultanten till två eller flere,
krafter, som verka i samma punkt men i
vinkel mot hvarandra?


illustration placeholder
Fig. 9. Kraftparallelogrammen.


Låt oss ha krafterna AB och AC, (fig. 9,
der liniernas storlek och rigtning betecknar
krafterna). För att få deras resultant drager
man genom B en linie jämnlöpande (parallel)
med AC, och genom C en linie parallel med
AB. Dessa linier råkas i D, och figuren
ABDC kallas en parallelogram. Drages då
AD (diagonalen), så representerar AD
resultanten. Detta vill säga, att punkten A går
till D, om krafterna AB och AC angripa i A.
Vore det fler än två krafter utgående från
A, söker man först resultanten till två af dem,
derefter resultanten till den nyss funna
resultanten och den tredje kraften, och så hela
vägen, tills blott en resultant återstår.

25. Hvad förstås med en kropps tyngdpunkt?

Hvarje kropp anser man bestå af en mängd
smådelar (molekyler), hvarje molekyl drages
då mot jorden, och summan af alla dessa
dragningskrafter är kroppens tyngd. I stället för
alla dessa små krafter har man då en enda
(tyngden), och den punkt i kroppen der denna
verkar kallas tyngdpunkt.

26. När står en kropp stadigt?

Kännedomen om läget af tyngdpunkten
är af nytta, då det blir fråga om att afgöra,
huruvida kroppen står stadigt eller ostadigt
(om jämvigten är säker eller osäker).
Kroppen står säkert, om den lodräta linien från
tyngdpunkten träffar bottenplanet inom de
punkter, der kroppen berör bottenplanet, se
fig. 10 och 11.
illustration placeholder
Fig. 10. Säker jämvigt.


illustration placeholder
Fig. 11. Osäker jämvigt.

II



27. Hvad menas med en maskin?

Hvarje anordning, hvarigenom man kan
öfverföra verkan af en kraft från en punkt
till en annan.

28. Hvad är en häfstång?

Denna den enklaste af alla maskiner
består af en stång, rät eller krokig, som kan
vrida sig kring ett stöd, kalladt
understödspunkt, och på hvilken verka två (eller flere)
krafter, som sträfva att vrida stången åt
motsatta håll.

I praktiken kallas den ena kraften (den
som arbetar) kraft, den andra åter (det
motstånd som skall öfvervinnas) last. Afståndet
från understödspunkten till de punkter der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free