- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
15-16

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanik - Sidor ... - II. (Enkla maskiner, 27-37)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krafterna verka kallas häfstångsarmar. Allt
efter inbördes läget af understödspunkten och
krafternas angreppspunkter får man två- och
en-armiga häfstången.

illustration placeholder
Fig. 12. Tvåarmig häfstång; B understödspunkten. BC och

BA häfstångsarmarna.


Fig. 12 är en vanlig tvåarmig häfstång.
Ju längre armen är, ju mer förmår en gifven
kraft uträtta, eller, om någon viss last skall
lyftas, ju. mindre behöfver den lyftande
kraften vara.

Fig. 13 är ett exempel på en enarmig
häfstång. Understödspunkten är i hjulets
centrum, lasten verkar i A, kraften i B.
Häfstångsarmarna äro således BD och AD. Då
kraften verkar på längre arm än lasten,
behöfver den som lyfter kärran i B ej lyfta
hela lastens vigt.

illustration placeholder

Fig. 13. Enarmig häfstång, AD och BD häfstångsarmarna;

D understödspunkt.


Andra exempel på häfstänger ha vi i
den vanliga saxen, roddåran, trampan på
en symaskin o. s. v.

29. Huru skall man förstå uttrycket: »hvad
som vinnes i kraft förloras i tid (väg)»?


Se vi på den vanliga häfstången fig. 12,
så inses lätt, att punkten A måste röra sig
i en båge, som är lika många gånger större
än den, hvari C rör sig, som armen AB är
längre än BC. Vill jag nu med en liten kraft
öfvervinna en stor last, måste BA vara lång
i jemförelse med BC, men då måste ock ändan
A röra sig i en stor båge, medan C rör sig
obetydligt. Deraf se vi, att hvad som vinnes i
kraftbehåll genom att arbeta på en lång
häfstångsarm förloras i effekt, derigenom att
lasten höjer sig så obetydligt.

30. Huru skall man kunna undersöka om
armarna på en vanlig våg äro lika tunga?


Man belastar båda skålarna, tills jämvigt
inträder, derefter vexlar man belastningen, så
att det som nyss var i högra nu kommer i
venstra skålen; äro armarna lika tunga, skall
vågen fortfarande stå i jämvigt.

31. Om armarna på en våg äro olika
tunga, är det möjligt att då väga rätt med
vågen?


Ja, om man använder s. k. dubbelvägning.
Denna tillgår så, att kroppen som skall vägas
lägges i ena vågskålen och sand eller skrot
(tara) i den andra, tills jämvigt inträder. Sedan
borttages kroppen och vigter ditläggas, så att
jämvigt ånyo inträder. Dessa angifva då
kroppens verkliga vigt; man har gjort sig
oberoende af felet i armarna, ty man har hela
tiden vägt kroppen på samma arm.

32. Huru är den romerska vågen inrättad?

Denna finnes afbildad i fig. 14, som visar
oss en häfstång, hvars ena arm pi är
oföränderlig under det den andra Pp kan göras
längre eller kortare genom att flytta vigten P.
Romerska vågen skiljer sig från vårt vanliga
betsman derigenom att i betsmanet är eggen
rörlig men vigten fast.

33. Hvad är ett block?

En cirkelrund skifva, hvars kanter äro
urholkade, så att ett snöre kan ligga deri,
I ändarna på detta snöre verkar kraften och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free