Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanik - Sidor ... - III. (Mekaniskt arbete, 38-47) - IV. (Drifkraft, 48-60)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
43. Hvad menas med onyttigt motstånd
hos en maskin?
Alla de motstånd i maskin, hvilka ej kunna
anses såsom tillhörande sjelfva ändamålet med
maskinen. Dit höra bland andra friktion,
styfheten i remmar och linor, stötar i maskinen,
luftens motstånd och dylikt.
44. Hvad förstås med en maskins effekt?
Från det af en maskin lemnade arbetet
måste frånräknas det som åtgår till
öfvervinnande af det onyttiga motståndet.
Utvecklar t. ex. en maskin 100 hästkrafter, men 40
åtgå till friktion m. m., så återstå tydligen
blott 60 hästkrafter till nyttigt arbete.
Effekten säges då vara 60 %. Effekten uttrycker
således den bråkdel af hela maskinens arbete
som är nyttigt.
45. Hvad menas med »lefvande kraft»?
Hvarje massa som är i rörelse eger
arbetsförmåga. En hammares förmåga att drifva
in en spik beror dels på dess tyngd dels på
den fart, hvarmed den träffar spiken. Pro-
dukten af massan och hastigheten i qvadrat
(qvadraten på ett tal fås genom att
multiplicera talet med sig sjelf) kallas lefvande
kraft. Egentligen är det hälften af denna
produkt som fått namnet lefvande kraft, men
tydligt blir då ock hela produkten af samma slag.
Den vanliga pålkranen, fig. 21, är ett
annat exempel på hvad den lefvande kraften
förmår. Genom att draga upp den tunga
vigten P utföra arbetarne eller maskinen ett
arbete lika med produkten af hejarens vigt
och det antal meter hejaren lyfts. Till följd af
sitt läge kan tyngden nu falla och uträttar,
då den träffar pålen, ett lika stort arbete som
nyss arbetarne.
46. Hvad menas med att verkan och
motverkan emellan två kroppar äro lika stora?
Om en kropp förmedels en kraft sättes i
rörelse, så utöfvar kroppen ett motstånd, som
är just precist lika stort som den kraft som
sätter kroppen i rörelse.
47. Hvarför är det omöjligt att konstruera
ett »perpetuum mobile»?
I alla tider har det funnits menniskor,
som bråkat sin hjerna med problemet att
konstruera en maskin, som utan yttre
drifkraft, »af sig sjelf», hölles i gång och
förrättade arbete. Men alltid har försöket
misslyckats, och vår tid har kunnat påstå: ett
perpetuum mobile är omöjligt.
Att en maskin förmår uträtta ett arbete,
beror på att en drifkraft sätter den i rörelse.
Denna drifkraft kan naturligtvis ej skapas af
intet, utan kommer antingen utifrån
(ångkraft, vattenkraft och dyl.) eller alstras den
af maskinen sjelf. Endast i senare fallet
skulle man kunna tänka på ett perpetuum
mobile. Men som vid alla maskiner en del
arbete går förloradt i friktion och dyl., så
kan man ej ens hålla maskin i gång af sig
sjelf, äfven om den slipper uträtta något
yttre eller nyttigt arbete, mycket mindre om
man fordrade af densamma något sådant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
