- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
53-54

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - II. (91-) - 97. Huru mycket värme utsänder solen på ett år? - 98. Hvilken rol spelar solen inom vårt planetsystem? - 99. Har solen någon atmosfär? - 100. Huru ter sig solen sedd från närmaste fixstjerna? - 101. Huru långt är det mellan solen och jorden? - 102. Är solen stillastående i verldsrymden?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Betänker man nu, att solen utstrålar åt
alla sidor, måste man för att få solens hela
utstrålning på ett år tänka sig ett ihåligt klot
med solen i centrum och dess bugtiga yta
gående midt igenom jorden samt denna yta
beklädd med klot, alla af jordens storlek.
En enkel räkning visar att dertill åtginge,
2,300 millioner klot, hvilka hvart och ett finge
lika mycket värme från solen som vår jord.

98. Hvilken rol spelar solen inom vårt
planetsystem?


Solens verkan är tvåfaldig. Dels verkar
hon genom sin massa såsom det centrum, kring
hvilket alla planeterna röra sig. Dels utöfvar
hon ett mäktigt inflytande genom sitt ljus och
sin värme. Särskildt är vår jord hänvisad uteslutande
till solen såsom källan till rörelse
och lif. Rörelsen i luftkretsen, vinden och
stormen, molnen och regnet, växtligheten på
marken, lifsvilkoren för menniskorna och djuren
o. s. v., allt har solens strålar ytterst att
tacka för sin tillvaro.

99. Har solen någon atmosfär?

Vi hafva redan sagt, att solen befinner
sig i gasformigt tillstånd, dess inre massa i
mycket förtätadt tillstånd. Ju längre ut man
kommer på solen, ju tunnare blir denna gasmassa,
och i den meningen kan man säga,
att solen är omgifven af en atmosfär. Denna
består af glödande gaser och har en betydlig
höjd, uppskattad till 1/4 af solens radie.

100. Huru ter sig solen sedd från närmaste fixstjerna?

Vi hafva redan sett, att solen är en fixstjerna,
äfvensom vi lärt känna några fixstjernors
afstånd. Om vi flyttade oss till
den närmaste stjernan, skulle vi knappast
märka vår sol; den skulle te sig såsom en
stjerna af 5:te eller 6:te storleken.

101. Huru långt är det mellan solen och
jorden?


Jordens afstånd från solen är 15 millioner
nymil. Detta är det s. k. medelafståndet,
det verkliga afståndet är något större eller
mindre, allt efter olika lägen i banan.

102. Är solen stillastående i verldsrymden?

Observerar man under några dagar en solfläck,
ser man snart att den har en rörelse
från öster till vester. Såvida fläcken ej försvinner,
ser man den efter en tid åter på
östra kanten af solskifvan. Af denna rörelse
kan man sluta att solen roterar kring sin axel.
De nyaste och bästa observationer gifva en
rotationstid af 25 dygn.

illustration placeholder
Fig. 41. Solfläckar med halfskugga.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free