- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
59-60

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - III. - 107. Hvaraf härleder sig jordens afplattade form? - 108. Har jorden någon annan rörelse? - 109. Hvaraf beror årstidens olikhet?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ändock kunde falla, dessa bli fullkomligt klotformiga.
Enligt hvad vi förut sagt har jorden
en gång varit en flytande massa, fritt
sväfvande i rymden. Den skulle då varit fullt
klotformig, om den ej haft en roterande rörelse,
men den dervid uppkomna centrifugalkraften
dref den smälta massan mot de ställen,
der hastigheten var störst, d. v. s. mot
eqvatorn. Vid stelnandet fick derför jorden
sin tillplattade form.

108. Har jorden någon annan rörelse?

Utom rotationen rör sig jorden i en elliptisk
bana, i hvars ena brännpunkt solen befinner
sig. Medelafståndet mellan jorden och
solen är 15,000,000 mil. Då jorden är solen
närmast, säges den vara i perihelium, när de
äro på sitt största afstånd, är jorden i aphelium.
Aphelium och perihelium ligga i rät
linie med solen (banans storaxel). Jordbanan
kallas ekliptika, och jorden genomlöper banan
på 365 d. 6 t. 9 m. 10,4 s. I hvarje sekund
gör således jorden 30,4 kilometer.

illustration placeholder
Fig. 44. Jordens rörelse i sin bana.


Under jordens rörelse i sin bana bibehåller
jordaxeln sin lutning oförändrad. Till följd
af jordbanans litenhet i förhållande till afstånden
till stjernorna blir hela jordens bana
sedd från en stjerna blott en punkt; om derför
axeln rör sig parallelt med sig sjelf, kommer
den alltid att peka mot samma punkt på
himmeln. De punkter, der axeln synes råka
himlahvalfvet, kallas poler. Den ena befinner
sig strax bredvid en stjerna i stjernbilden
lilla Björn, hvilken stjerna derför kallas för
polstjernan. Emellan båda himmelspolerna
går himmelseqvatorn, som är parallel med jordeqvatorn,
men de två planen sammanfalla ej
annat än vid vissa tillfällen.

Ekliptikan lutar emot himmelseqvatorn,
och lutningsvinkeln mellan de båda planen är
23° 27’ 56,5". De punkter, der ekliptikan
skär eqvatorn, kallas noder, och linien, som
sammanbinder dessa, nodlinie. Då jorden befinner
sig i någon af noderna, sammanfaller
jordeqvatorns plan med himmelseqvatorns.

109. Hvaraf beror årstidens olikhet?

Alla veta vi, att de särskilda årstiderna
karaktäriseras af dagarnes olika längd samt
solens olika höjd öfver horizonten. Om sommaren
t. ex. hafva vi långa dagar och solen står
högt på himmeln, om vintern åter motsatta förhållanden.
Det är klart, att ju längre dagen
är, ju mer kan solen verka; men äfven dess
höjd öfver horizonten inverkar. Ju högre solen
står, ju mera vinkelrätt falla solstrålarna mot
jorden och ju kraftigare verka de; står solen
lågt infalla de mera snedt. Vidare är jorden omgifven
af en luftkrets, mer eller mindre uppfyld
med vattenånga eller fukt. Detta fuktiga luftlager
borttager en del af solens värmande strålar.
Ju lägre solen står, ju tjockare luftlager
ha strålarna att genomtränga; komma vi då
ihåg, att det just är under de korta vinterdagarna
som solen går lågt, kunna vi fatta,
hvarför sommaren är varm och vintern kall.

illustration placeholder

Fig. 45. Dagens olika längd på olika ställen af jorden.

S solen; EE eqvatorn; II kanten af den mörka jordhalfvan.


Nästa fråga blir då, hvilken är orsaken
till dagarnes olika längd. Vi kalla ett dygn
den tid jorden behöfver att vrida sig ett hvarf.
I följd af jordens klotform belyser solen alltid
halfva jorden, d. v. s. halfva jorden har dag
och halfva natt. Låge nu eqvatorn och ekliptikan
i samma plan skulle dag och natt öfver
hela jorden alltid vara lika långa. Men nu
lutade ju dessa plan emot hvarandra. Förhållandet
blir då sådant det är tecknadt i fig. 45.
S betyder solen, den vågräta linien


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free