- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
61-62

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - III. - 109. Hvaraf beror årstidens olikhet? - 110. Hvarför är vintern kortare än sommaren? - 111. Hvad menas med skymning? - 112. Huru lång är den längsta dagen på jorden?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ekliptikan, EE’ jordeqvatorn och den mot denna
vinkelräta linien jordaxeln, II’ gränsen mellan
dag och natt, de med eqvatorn parallela linierna
ange olika platsers väg under jordens
rullning. Vi se då, att ett ställe som befinner
sig på eller ofvanom öfversta linien, ser
solen hela dygnet, alla andra orter norr om
eqvatorn hafva längre dag än natt, alla söder
om eqvatorn längre natt än dag.

De orter som befinna sig på eller nedom
linien I’ hafva natt hela dygnet. Vid sjelfva
eqvatorn äro dagen och natten lika långa.
Detta solens och jordens inbördes läge svarar
mot vår sommar.

illustration placeholder
Fig. 46. Årstiderna.


I fig. 46 se vi jorden i dess olika lägen
under året. Det nyss afhandlade fallet inträffar,
då jorden har läget längs till höger
på figuren. Ett halft år derefter har jorden
hunnit hälften af sin bana, vi ha den då
längs till venster på figuren. Emedan jordaxeln
alltid bibehöll sin rigtning, är det då
sydpolen och södra halfklotet som belysas så
som i förra figuren norra halfklotet (det är
som tänkte man sig i fig. 45 solen flyttad
till höger om jorden i st. f. till venster),
Samma förhållande mellan dag och natt upprepas
nu igen men i motsatt ordning. Eqvatorn
har äfven nu dag och natt lika långa.

De två nu anförda lägena har jorden den
21 Juni och den 22 December, och man kallar
dem sommar- och vintersolståndet. Den 21
mars och den 23 september har jorden ett
sådant läge, att dag och natt öfver hela jorden
äro lika, hvilket lätt inses af fig. 46.
Dessa punkter kallas vår- och höstdagjämnings-punkterna.

110. Hvarför är vintern kortare än sommaren?

Af fig. 44 se vi, att jorden är närmare
solen om vintern än om sommaren, derför
måste enligt en af Kepler uppdagad lag jorden
röra sig fortare i sin bana om vintern
än om sommaren. Tidsskilnaden är dock ej
mer än 7 dagar och några timmar, som jorden ´
använder mindre på färden från höstdagjämningen
till vårdagjämningen än från
vår- till höstdagjämningen. Vi påpeka här, att
årstiderna räknas astronomiskt d. v. s. en
årstid mellan hvar och en af de fyra punkterna:
dagjämningspunkterna och solståndspunkterna,
se fig. 46. Denna indelning stämmer
ej med den klimatiska indelningen, hvilken
måste bero på åtskilliga andra omständigheter.

111. Hvad menas med skymning?

Då solen sjunkit ned under horisonten,
blir det ej med ens mörkt, utan skymningen
inträder, liksom öfvergången från natt till dag
ej sker plötsligt utan dagning träder emellan.
Detta beror på luftkretsen, som återkastar
och bryter solstrålarna, hvarigenom vestra delen
af himlahvalfvet upplyses äfven sedan solen
gått ned.

Man har observerat, att solstrålarna upplysa
den synliga delen af himlahvalfvet, ända
tills solen sjunkit 18° under horizonten. Skymningens
fortvaro beror derför på, huru lång
tid solen behöfver för att sjunka 18°, hvilket
åter beror på ställets polhöjd och på årstiden;
ju längre mot polen man kommer, ju snedare
går solen ned, och ju längre varar skymningen.
Vid polen räcker den flere veckor under
det den vid eqvatorn blott varar något
mer än en timme.

112. Huru lång är den längsta dagen på jorden?

Af fig. 46 se vi, att vid nordpolen räcker
dagen från den 21 mars till den 22 sept.
(Vid sydpolen är det då natt hela tiden).
Ljusstrålarnes brytning i atmosfären gör, att
denna långa dag ytterligare förlänges med 7
dagar, och natten förkortas med samma belopp.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free