Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 81-82 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - V. - 138. Hvad känna vi om dessa två planeter? - 139. Hvad veta vi om de yttre planeterna?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aflägsnar sig mycket från solen, hvilket gör att
den fördunklas af dess strålar (följer den
tätt med solen, kan den ju ej iakttagas annat
än om dagarna). Den fullbordar ett omlopp
kring solen på ungefär 88 dygn.

Venus, som ungefärligen är af jordens
storlek, befinner sig i ett gynsammare läge
till solen. Hon är lagom aflägsen från solen,
för att ej försvinna i dess strålglans, men
tillräckligt nära, att rikligen belysas. Hon
är ock den mest lysande stjernan på himmeln
och öfvergår i glans äfven de allra
främsta. I sitt gynsammaste läge, d. v. s.
då hon på våren är aftonstjerna eller på
hösten morgonstjerna, kastar hon till och med
skugga. Dess omloppstid är ungefär 7 1/2
månad. Under tre månader befinner hon sig
vester om solen (från åskådaren räknadt) och
går då naturligtvis upp före solen; hon kallas
då morgonstjerna. Sedan försvinner hon
under några dagar och visar sig sedan öster
om solen, då hon i tre månader går ned efter
solen och derför kallas aftonstjerna. Man
har på Venus funnit en atmosfär, och hon
visar faser lika som månen. Då Venus går
innanför jorden är det klart, att hennes största
och minsta afstånd från jorden skola vexla
med venusbanans diameter. Då hon är oss närmast
vänder hon den mörka sidan åt jorden,
det är derför vid hennes största afstånd,
som vi se henne full. Fig. 57 visar oss den
relativa storleken af Venus i tre olika faser.

Fig. 57. Venus’ faser och skenbart olika storlek.

Fig. 58. Mars och jorden.

Fig. 59. Mars sedd i kikare.

139. Hvad veta vi om de yttre planeterna?

Mars, som lätt kännes igen på sitt röda
sken, har ungefär hälften så stor diameter
som jorden. Af alla planeterna är denna
den bäst kända på grund af hans ringa afstånd
från jorden, då han är oss närmast
(jordbanans halfva, radie) och emedan han
i detta läge vänder sin belysta sida mot oss.
Man har på Mars observerat märkvärdiga,
mörka band, kallade kanaler (se fig. 59).
Dessutom finnas två på hvar sin sida af
planeten belägna ljusa fläckar (se fig. 60),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>