- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
87-88

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - VI. - 142. Hvad är en komet? - 143. Huru röra sig kometerna? - 144. Är det många kometer, hvilkas återkomst man kunnat beräkna? - 145. Huru skulle det gå, om jorden stötte tillsammans med en komet? - 146. Hvad veta vi om kometsvansarne? - 147. Hvaraf bestå kometerna?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VI.



142. Hvad är en komet?

Dermed förstås himmelskroppar, liknande
nebulosorna men rörande sig kring solen. I
centrum äro de vanligtvis tätare, bildande liksom
en kärna, omkring hvilken befinner sig
en dunstmassa, kallad hölje eller coma. Stundom,
men ej alltid, hafva de dessutom ett bihang,
svansen, som alltid är vänd från solen.
De flesta kometer äro osynliga för blotta ögat
och kallas då teleskopiska (se fig. 64).

illustration placeholder
Fig. 64. Teleskopiska kometer.


143. Huru röra sig kometerna?

Några röra sig i mycket aflånga ellipser,
i hvars ena brännpunkt solen befinner
sig. De flesta röra sig deremot i parabler,
d. v. s. öppna banor, så att de blott äro
tillfälliga gäster i vårt planetsystem; de visa
sig en gång, göra en sväng kring solen och
ila sedan ut i rymden, för att kretsa kring
andra solar.

144. Är det många kometer, hvilkas återkomst
man kunnat beräkna?


Endast mellan 50 och 60, af hvilka dock
blott 10 verkligen observerats mer än en gång.
Sådana kometer kallas periodiska. Att man
ej sett de andra återkomma, kan bero dels
på deras långa omloppstid, dels på att de, sedan
de senast befunno sig i solens närhet (det
enda tillfälle, då en komet kan observeras),
ändrat bana eller rent af förstörts.

145. Huru skulle det gå, om jorden
stötte tillsammans med en komet?


Fruktan för en sammanstötning mellan
jorden och någon komet är ganska allmän
och synes ha ett visst berättigande, när man
betänker, att kometerna äro långt talrikare,
än folk i allmänhet föreställer sig, och deras
banor korsa jordbanan. Emellertid är det
ytterst osannolikt, att en dylik sammanstötning
någonsin inträffar, och om det skulle
ske, anse astronomerna denna katastrof ej
vara farlig för jorden till följd af kometernas
ringa massa.

Jorden har verkligen fått bevittna skådespelet
af en planets sammanträffande med en
komet, då nämligen 1770 års komet passerade
förbi Jupiters månar. Någon verkan på planeten
eller månarna märktes ej, deremot blef
kometbanan helt och hållet förändrad genom
sammanträffandet.

146. Hvad veta vi om kometsvansarne?

För det första observera vi, att svansen
alltid är vänd från solen (se fig. 65), samt
att den bildas, först då kometen kommit i
solens närhet. För öfrigt vet man intet angående
svansens natur, eller hur den uppstår.
Det är alldeles ofattligt, huru en komet kan
på några dagar utsända en svans, som är
flere millioner mil lång. Den komet Newton
observerade 1680 utsände på 14 dagar en
svans af 90 millioner kilometers längd; 1843
års komet utsände på 1 dag en svans, som
sträckte sig öfver halfva himlahvalfvet.

Med en sådan längd hos svansen kan man
tänka sig med hvilken enorm hastighet de
längst från kometen belägna partierna af densamma
måste röra sig, för att hinna med i
svängen. Faye anser svansbildningen bero
på någon frånstötande kraft i solen, som verkar
på kometmaterien, Tyndall åter tror, att
det blott är ett ljusfenomen. Men längre än
till gissningarnes område har man ej kommit.
Fig. 66 visar en komet med regelbundet utvecklad ´
svans.

147. Hvaraf bestå kometerna?

Tyndall anser kometerna vara gasformiga,
och att dessa gaser af hettan i solens närhet
sönderdelas i enklare föreningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free