- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
91-92

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - VI. - 149. Hvad menas med meteorstenar? - 150. Hvad menas med eldkulor eller bolider? - 151. Hvad är stjernfall? - 152. Hvarifrån leda stjernfallen sitt ursprung?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jorden från luftkretsen. Att de verkligen
komma från rymden har visserligen ofta bestridts,
men torde numera vara satt utom allt
tvifvel. För deras kosmiska ursprung talar
deras sammansättning, som ej liknar något
kändt jordiskt minerals. De vanligaste ämnena
som ingå äro kol, kisel, jern och nickel.
Hvad som särskildt utmärker dem är tillvaron
af rent jern, som annars ytterst sällan förekommer
på jorden. På ytan äro de svarta
och brända, beroende på den upphettning de
erfara, då de inkomma i jordatmosfären. De
komma med en betydlig hastighet, uppgående
till 30 à 40 kilometer i sekunden. Stundom
springa de sönder med en knall, innan de nå
marken.

illustration placeholder

Fig. 67. Eldkulor eller stjernskott.


1887 fann man en meteorsten i ett jordlager,
tillhörande tertiärperioden, hvilket bevisar,
att fenomenet ej är något särskildt
kännetecknande för vår tid.

150. Hvad menas med eldkulor eller bolider?

Dermed förstås de lysande klot, som stundom
helt plötsligt uppträda i atmosfären,
spridande ett bländande hvitt sken omkring
sig under några sekunder och lemnande efter
sig en lysande svans (se fig. 67). Genom samtidiga
observationer på samma eldkula från
olika ställen har man beräknat, att dessa
kroppar börja lysa på en höjd långt utöfver
hvad man förut antagit vara atmosfärens höjd.
Förmodligen äro de af samma ursprung som
meteorstenarna och bli glödande af samma
orsak som dessa.

151. Hvad är stjernfall?

Dermed förstås lysande punkter på natthimmeln,
hvilka plötsligt tändas och derefter
synas falla och slockna.

Deras höjd i atmosfären varierar betydligt,
mellan 3 och 11 mil, deras hastighet
anslås till i medeltal 5 mil. Ingen natt förgår
utan stjernfall, men särskildt nätterna
mellan den 10 och 11 Aug. och 13 och 14
Nov. äro de synnerligen talrika. Dock äro
äfven vid dessa tider stjernfallen ej alla år
lika lysande; det visar sig likasom ett periodiskt
af- och tilltagande i fenomenet. Novembersvärmen
har en period af 33 l/2 år,
Augustisvärmen 108 år.

152. Hvarifrån leda stjernfallen sitt ursprung?

Den närmaste orsaken till fenomenet är
att söka i stoftmassor, som sväfva i rymden
och dragas ned till jorden.

Då dessa stoftkorn inkomma i jordens
atmosfär, upphettas de af gnidningen mot
luftpartiklarna och bli slutligen hvitglödande,
tills de öfvergå i gasform och slockna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free