- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
97-98

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läran om ljudet - I. - 166. Huru skall man med kännedom om ljudets fortplantningshastighet kunna på ett ungefär beräkna afstånd? - 167. Går ljudet lika fort nedifrån och uppåt som uppifrån och nedåt? - 168. Huru stor är ljudets hastighet i andra ämnen? - 169. Hvarför hör man hästtramp o. dyl. bättre, om man lägger örat till marken? - 170. Hvarför dämpar bomull, ull, sågspån etc. ljudet? - 171. Hvarför höres ett fickurs pickande bättre, om uret lägges på ett bord eller upphänges på väggen, än om det hålles fritt i luften? - 172. Huru är det möjligt att höra något, äfven fast öronen tilltäppas? - II. - 173. Hvaraf kommer eko? - 174. Är ekots hastighet den samma som ljudets egen? - 175. Huru långt borta måste en vägg vara, för att ett eko skall uppkomma?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


166. Huru skall man med kännedom
om ljudets fortplantningshastighet
kunna på ett ungefär beräkna afstånd?


Som vi redan nämt, går ljudet 340 meter
vid 16° temperatur; framdeles få vi lära oss,
att ljusets hastighet är så enorm, att alla afstånd
på jorden dervidlag äro försvinnande,
eller med andra ord, i samma ögonblick man
ser något, har det ock inträffat. Om man
således observerar det antal sekunder, som
förflyter mellan det man ser och hör ett fenomen,
är det blott att sedan multiplicera antalet
sekunder med 340, då man får afståndet
i meter. Antag t. ex. att från ett fartyg
på sjön afskjuten ett kanonskott; man ser
blixten, men först 10 sekunder derefter hör
man skottet; det är då tydligen 3,400 meters
afstånd till fartyget. På samma sätt kan
man ock beräkna, hur långt bort ett åskmoln
befinner sig, genom att observera antalet sekunder,
som förflyter mellan blixten och knallen.

167. Går ljudet lika fort nedifrån och
uppåt som uppifrån och nedåt?


Bravais och Martins hafva i alperna anstält
försök för besvarande af denna fråga.
Observationsorterna befunno sig på en höjdskilnad
af 2,079 m., och de funno samma
värde på ljudets fortplantningshastighet, vare
sig det signalerades från den högre eller den
lägre stationen.

168. Huru stor är ljudets hastighet
i andra ämnen?


Ljudets hastighet i vatten bestämdes år
1827 af Colladon och Sturm medels observationer
på Geneversjön, hvarvid de funno hastigheten
vara 1,435 m. eller 4 1/2 gånger så
stor som i luften. Wertheim och Kundt bestämde
den i en mängd fasta ämnen och funno
den i allmänhet större än i luft; så t. ex. i
stål 15, i glas 15, i koppar 12 gånger
större.

169. Hvarför hör man hästtramp o. dyl.
bättre, om man lägger örat till marken?


Emedan ljudet fortplantar sig bättre i jorden
än i luften, hvilket beror på, att fasta
ämnen i allmänhet äro mer elastiska i förhållande
till sin täthet än de gasformiga.

170. Hvarför dämpar bomull, ull, sågspån etc. ljudet?

Emedan dessa ämnen bestå af många
skilda delar, och ljudet behöfver för att
komma fram ett kontinuerligt eller sammanhängande ämne att röra sig i. Träffar
ljudet mjuka och ojämnt fördelade kroppar,
utsläckes det snart. Ett tydligt exempel härpå
hafva vi i ett champagneglas, som då det är
fyldt med vatten klingar starkt, men fyldt med
champagne får ett doft ljud, emedan vätskan
öfverallt är uppblandad med kolsyredroppar.

171. Hvarför höres ett fickurs pickande
bättre, om uret lägges på ett bord eller
upphänges på väggen, än om det hålles
fritt i luften?


Emedan ljudet af slagen från klockan
återkastas och förstärkes, genom att bordet
sjelft sättes i dallringar.

172. Huru är det möjligt att höra något,
äfven fast öronen tilltäppas?


Emedan ljudet fortplantas genom hufvudskålens
benmassa in till hörselnerven. Det är
tydligt, att man i så fall hör bäst, om den
ljudande kroppen berör hufvudskålen.

II.



173. Hvaraf kommer eko?

Eko är ljudets återkastning från ett föremål,
så långt aflägset, att det reflekterade ljudet
af örat kan skiljas från det direkta.

174. Är ekots hastighet den samma som
ljudets egen?


Ja, ty ljudet går fortfarande genom samma
ämne.

175. Huru långt borta måste en vägg vara,
för att ett eko skall uppkomma?


Är det ett enstaka ljud, måste väggen
befinna sig ungefär 17 meter från den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free