- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
121-122

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - II. - 217. Hvarför uppstår värme, då två kroppar ingå en kemisk förening? - 218. Hvarför uppstår värme, då en kropp sammanpressas? - 219. Hvarför uppstår afkylning, då en kropp utvidgar sig? - 220. Hvarför upphettas nybränd kalk, om den begjutes med vatten? - 221. Hvad menas med »latent» eller »doldt» värme? - 222. Kan man få reda på, hur mycket värme, som åtgått till att smälta en viss mängd af en kropp?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

II.



217. Hvarför uppstår värme, då två
kroppar ingå en kemisk förening?


Då två kroppar kemiskt inverka på
hvarandra, beror detta på attraktionen mellan
kropparnes molekyler, som stöta tillsammans och
falla sönder i atomer. Vid dessa
sammanstötningar uppstår värme, alldeles af samma
skäl som en spik blir varm, om den länge
hamras.

218. Hvarför uppstår värme, då en kropp
sammanpressas?


Vi hafva sagt, att upphettning ökade
kroppens volym, d. v. s. ökade afståndet
mellan molekylerna. Nu var upphettning
ingenting annat än ett ökande af molekylernas
svängningshastighet, d. v. s. af deras lefvande
kraft; tvingas nu molekylerna genom yttre
våld att närma sig till hvarandra, öfvergår
en del af den lefvande kraften hos kroppens
molekyler till etermolekylerna, d. v. s.
kroppen utstrålar värme.

219. Hvarför uppstår afkylning, då en
kropp utvidgar sig?


Af motsatt skäl mot föregående. Då
kroppen utvidgar sig, ökas afståndet mellan
molekylerna, men dertill behöfves värme, som
tages från närmaste håll, d. v. s. från
kroppen sjelf.

220. Hvarför upphettas nybränd kalk,
om den begjutes med vatten?


Emedan kalken ingår en kemisk förening
med vattnet, och värme uppstår, då kroppar
kemiskt inverka på hvarandra.

221. Hvad menas med »latent» eller
»doldt» värme?


Dessa namn äro en qvarlefva från den
tid, då man trodde värmet vara en vätska.
Då en fast kropp smälter, står termometern
hela tiden stilla på ett och samma gradtal
(smältpunkten), så länge smältningen fortgår.
Oaktadt således värme oupphörligt tillföres
kroppen (annars skulle den ju ej fortfara att
smälta), höjes ej dess temperatur. Man sade
derför, att värmet doldes i kroppen. Sedan
man numera kommit på det klara med, att
värmet är en vibrationsrörelse hos molekylerna,
kan man ej tala om flere slag af värme,
men väl säga, att värme kan omsättas i andra
former. Upphettas t. ex. ett järnstycke, så
användes det åt järnet meddelade värmet på
två sätt. En del ökar molekylernas
svängningshastighet eller lefvande kraft, denna del är
det som höjer temperaturen hos järnstycket;
en annan del användes att aflägsna
molekylerna allt mer och mer från hvarandra, denna
del är tills vidare förlorad såsom värme och
har öfvergått till en kraft, som arbetar emot
molekylernas sammanhållningskraft. Värmet
är då, så att säga, förvandladt till ett inre
arbete i kroppen och har ej ökat molekylernas
svängningsrörelse eller temperatur. Detta är
hvad man förr menade med latent eller doldt
värme. När en fast kropp genom
upphettning kommit till sin smältpunkt, förvandlas
sedan allt tillfördt värme till inre arbete, så
länge något finnes qvar af kroppen osmält;
derför kan ej under sjelfva smältningen
temperaturen stiga. Sedan allt är smält, delas
åter det tillförda värmet vid fortsatt
upphettning i två delar, som förut är omtaladt.

Om sedan den smälta kroppen stelnar,
hvilket betyder, att molekylerna återtaga sina
gamla lägen, förvandlas den kraft, som
aflägsnade molekylerna från hvarandra, åter i
värme, så att, då allt stelnat, är samma vär-
memängd fri, som vid smältningen bands eller
blef dold.

På samma grunder bindes värme, då en
vätska öfvergår i gasform.

222. Kan man få reda på, hur mycket
värme, som åtgått till att smälta en
viss mängd af en kropp?


Ja, derigenom att man på lämpligt sätt
väljer den värmekälla, som användes för
smältningen. Blandas t. ex. 1 kg. nollgradig is
med 1 kg. vatten af 79° C, får man 2 kg.
nollgradigt vatten. Allt det värme, som fanns
i det 79-gradiga vattnet, har sålunda åtgått
för att smälta 1 kg. is. För att smälta 1
kg. is, behöfves således 79 ggr så mycket
värme som för att upphetta 1 kg. vatten en
grad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free