- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
123-124

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - II. - 222. Kan man få reda på, hur mycket värme, som åtgått till att smälta en viss mängd af en kropp? - 223. Huru mäter man värmemängder? - 224. Huru mycket värme behöfver vattnet för sina förvandlingar? - 225. Huru mäter eller bestämmer man temperaturen? - 226. Huru är en termometer inrättad? - 227. Begagnas andra slag af termometrar? - 228. Huru skall man förvandla från en termometerskala till en annan?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Då en vätska öfvergår i gasform, bindes
en stor mängd värme. Så t. ex. behöfver 1
kg. 100-gradigt vatten för att förvandlas till
ånga 540 ggr så mycket värme som 1 kg.
vatten för att upphettas en grad.

223. Huru mäter man värmemängder?

Måttsenheten är den värmemängd, som
åtgår för att höja temperaturen hos 1 kg.
vatten 1 grad på vår vanliga termometer. Detta
mått kallas värmeenhet eller calori.

224. Huru mycket värme behöfver vattnet
för sina förvandlingar?


Med ledning af det föregående kunna vi
besvara denna fråga. 1 kg. 0° is behöfver
för att smälta 79 cal., 1 kg. 0° vatten
behöfver för att bli 100° 100 cal., 1 kg. 100°
vatten behöfver för att bli 100° ånga 540 cal.

För att således af 1 kg. 0° is få 100°
vattenånga åtgå 719 calorier.

225. Huru mäter eller
bestämmer man temperaturen?


Med det instrument som
kallas termometer.

226. Huru är en termometer
inrättad?


Ett smalt glasrör, nedtill
utblåst till en kula eller
cylinder, fylles till passande höjd med
qvicksilfver (se fig. 83),
hvarefter det tillsmältes. Vid detta
rör fästes en skala, hvars
delstreck kallas grader. För att
upprita skalan bestämmas på
densamma två punkter eller
streck — fryspunkten och
kokpunkten. Den förra fås genom
att nedsätta instrumentet i
smältande snö, qvicksilfret stannar
då på en viss punkt, som
utmärkes med ett streck och
kallas fryspunkt. Kokpunkten be-
stämmes, genom att sätta
termometern i ångan af kokande
vatten.

illustration placeholder
Fig. 83.

Termometer.


Afståndet mellan dessa två punkter
indelas på vår termometer i 100 lika delar,
hvarför den kallas 100- (centi-) gradig.
Indelningen kan sedan utsträckas ofvanom 100° och
nedanom 0°. För att skilja graderna öfver och
under nollpunkten sättes framför de förra ett
plus ( + ) och framför de senare ett minus (—).

På grund af det sätt, hvarpå skalan är
bestämd, komma alla termometrar med denna
skala att angifva samma temperatur med
samma gradtal, om termometerröret öfverallt
har samma inre vidd, hvilket ju ock är en
nödvändig fordran, man måste ställa på dem.

227. Begagnas andra slag af termometrar?

Den nyss beskrifna termometern inrättades af
den svenske fysikern Celsius, död 1744, och
begagnas, utom hos oss, i norra Tyskland,
Frankrike och i alla lärda arbeten. Réaumur,
en fransk lärd, hade 1731 inrättat en annan
termometer, i det han indelade afståndet mellan
fryspunkten och kokpunkten i 80 delar eller
grader.

På båda termometrarna går räkningen
från fryspunkten, som derför hos båda
betecknas med 0°. Kokpunkten betecknas då
hos Celsii termometer med 100° hos
Réaumurs med 80° (se fig. 83). Réaumurs
termometer begagnas i Ryssland, södra Tyskland
och Danmark.

Utom dessa båda termometrar är ännu
en tredje i bruk, förnämligast i England och
Amerika, Fahrenheits. Fahrenheit från
Danzig konstruerade sin termometer 1714 på det
sättet, att han räknade från en punkt, som
låg långt nedom fryspunkten; afståndet
mellan fryspunkten och kokpunkten indelade han
i 180 delar eller grader. Han fick vattnets
fryspunkt till 32° och således kokpunkten till
212° på sin skala.

228. Huru skall man förvandla från en
termometerskala till en annan?


Sedan vi lärt känna de olika
termometerskalorna, är det lätt att förvandla från den
ena till den andra. Enklast låter detta sig
göra mellan Celsius och Réaumur. Emedan
100° C var 80° R, så är 1° C lika med 4/5 af
1°R, och 1°R är 5/4 af 1° C. Så t. ex. får
man 20° C till Réaumur genom att från 20
draga femtedelen eller 4°, således 20° C =
16°R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free