- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
127-128

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - II. - 234. Hvarför söndersprängas ofta vattenledningsrör, då det är kallt? - 235. Då en vattenmassa fryser till is, hvarför blir ej isen bugtig utåt, om isen utvidgar sig? - 236. Hvarför spricka tegelstenar, klippor, träd o. s. v. ofta sönder under vintern? - 237. Huru stor är isens sprängkraft? - 238. Hvarför böja sig kantstenarna på våra gångbanor ofta utåt? - 239. Hvarför omlindar man vintertiden vattenledningsrör med halm, kolstybb eller sand? - 240. Hvarför bör man ej fortsätta med murningsarbete, sedan det blifvit fryskallt? - 241. Hvarför spricker marken sönder, då det är kallt? - 242. Hvarför stelnar ej allt vatten i en sjö till is?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utrymme, spränger isen det kärl, hvari vattnet
förvarades. Denna isens sprängkraft är
betydlig. Major William fyllde en dag en
bomb af 35 c. m. diameter med vatten och
tillslöt öppningen med en jernpropp. Sedan
utsattes bomben för stark köld, och efter en
stund såg han jernproppen slungas mer än
100 meter i höjden, och ur hålet framträngde
en istapp 22 cm. lång. Vid ett annat
tillfälle, då samma försök gjordes, satt proppen
så hårdt, att den ej kunde drifvas ut, men
i stället remnade bomben midt itu, och
ismassan framträngde ur springan. Hvilken
som helst kan sjelf göra detta vackra
experiment genom att fylla en ölbutelj, korka den
väl och utsätta den en kall vinterdag. Var
buteljen full, måste ett af de tu inträffa vid
steiningen: antingen går korken ur, eller
spränges buteljen. I båda fallen får man
hela vattenmassan förvandlad till en isklump.

235. Då en vattenmassa fryser till is,
hvarför blir ej isen bugtig utåt, om
isen utvidgar sig?


Om en sjö bottenfryser, d. v. s. allt
vatten i sjön förvandlas till is, måste dess yta
blifva ojämn, emedan vattnet på de djupare
ställena utvidgar sig mer än vattnet på de
grunda, och utvidgningen endast är fri uppåt.
Att så inträffar ser man ofta på små
vattensamlingar. I vanliga fall åter fryser blott
de öfversta vattenlagren, och isen bildar en
fast skorpa, som flyter på vattnet. Då har
ju isen haft tillräckligt utrymme öfver hela
sjön att utvidga sig, utan att hindras af
sjöbottnen, och ytan blir derför jämn.

236. Hvarför spricka tegelstenar, klippor,
träd o. s. v. ofta sönder under vintern?


Emedan vattnet under sommaren inträngt
genom porer och sprickor i de fasta massorna,
der qvarblifvit och vid sin stelning utvidgar
sig. Sjelfva detta förlopp är ju ganska
enkelt, men förvånande är den oerhörda kraft
isen utvecklar. Väldiga klippblock lösgöras på
detta sätt från det fasta berget, och isen
blir genom sin sprängkraft den förnämsta
orsaken till den fasta jordskorpans förvittring.
På vissa ställen användes äfven frysande
vatten, för att ur klippan utspränga stora stenblock.

237. Huru stor är isens sprängkraft?

Man uppskattar den till mer än 1000
atmosfärens tryck. En atmosfärs tryck är
103,36 kg. på hvarje kvadratdecimeter (1
kv.dm = handens inre yta ungefär).

238. Hvarför böja sig kantstenarna på
våra gångbanor ofta utåt?


Emedan, då den fuktiga marken fryser,
isen utvidgar sig och pressar kantstenarna ut
från gångbanan.

239. Hvarför omlindar man vintertiden
vattenledningsrör med halm, kolstybb
eller sand?


På det att dessa ämnen, som äro dåliga
värmeledare, skola skydda vattnet i rören från
att frysa.

240. Hvarför bör man ej fortsätta med
murningsarbete, sedan det blifvit fryskallt?


Emedan det våta murbruket fryser, och
isen skiljer de särskilda partiklarna från
hvarandra. När sedan isen smälter, är hela
murbruksmassan genomdragen af kanaler och
sprickor, så att stora stycken lossna och falla
ned. Dessutom kan det hända, att de våta
tegelstenarna ock frysa sönder.

241. Hvarför spricker marken sönder, då
det är kallt?


Emedan vattnet i jorden fryser och
dervid skiljer jordpartiklarna från hvarandra.

242. Hvarför stelnar ej allt vatten i en
sjö till is?


Vi hafva redan nämt, att vattnet hade
sin största täthet eller tyngd vid + 4°.
Förloppet vid isbildningen måste derför blifva
följande. Sedan temperaturen på hösten
börjat sjunka, afkyles vattnet så småningom och
naturligtvis då först på ytan. Denna
afkylning fortsättes, tills ytans temperatur blifvit
+ 4°. Eftersom vatten af denna temperatur
är tyngst, sjunker det öfversta vattenlagret
mot djupet, och nytt varmare vatten kommer
i stället, som i sin ordning afkyles till + 4°.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free