- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
131-132

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - II. - 250. Huru skall man förklara, att värme uppstår, då vattnet fryser? - 251. Hvaraf kan man sluta, att värme frigöres, då vattnet fryser? - 252. Innehåller isen något värme? - 253. Huru skall man på ett enkelt sätt visa, att isen är varm? - 254. Hvad menas med en »köldblandning»? - 255. Hvarför kyler nollgradig is, mer än nollgradigt vatten? - III. - 256. Hvad är förbränning? - 257. Hvarifrån komma värmet och ljuset vid en förbränning?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


250. Huru skall man förklara, att värme
uppstår, då vattnet fryser?


Vi hafva redan förut (stycket 224), nämt,
att 1 kg. is af 0° behöfver 79 värmeenheter
för att öfvergå i nollgradigt vatten. Denna
värmemängd åtgick för att ordna molekylerna
på annat sätt och alls icke för att höja
temperaturen. Om nu 1 kg. nollgradigt vatten
öfvergår till is, så skola molekylerna
återtaga sina gamla lägen; det värme, hvilket
åtgick för att hålla dem så åtskilda, som fordrades
för att kroppen skulle vara flytande, är nu
åter fritt och kan uppvärma luften.

251. Hvaraf kan man sluta, att värme
frigöres, då vattnet fryser?

Bland annat af den omständigheten att
under frysningen vattnet ej blir kallare än 0°,
äfven om luftens temperatur är aldrig så låg.

252. Innehåller isen något värme?

Ja; alla kroppar hafva någon mängd
värme, den kallaste is så väl som det hetaste
järnstycke. Hos hvarje kropp befinna sig
molekylerna i ständig rörelse, hvilket ju
bestämde temperaturen. Någon absolut kall
kropp kunna vi således ej tänka oss; köld
är blott en lägre grad af värme.

253. Huru skall man på ett enkelt sätt
visa, att isen är varm?


Om man till 1 liter snö eller sönderstött
is blandar 1/2 liter salt, uppstår en köld så
betydlig, att om man sticker ned handen i
denna blandning och sedan i vanlig snö, denna
rent af kännes varm. Genom att blanda snö och
salt i lämpliga proportioner kan man
nedsätta temperaturen till ungefär 15—16 grader
under fryspunkten.

254. Hvad menas med en »köldblandning»?

Dermed förstås en blandning af kroppar,
så valda, att deraf alstras köld. Vi hafva
redan i föregående stycke omnämt en sådan
blandning: is och salt, som med fördel
användes i hushållet för åstadkommande af glace.
Lägsta kölden får man genom att taga 3
delar is och 1 del koksalt. Isen bör vara
fint krossad, och de båda ämnena läggas
hvarftals. Orsaken till afkylningen är följande.
Salt tager gärna åt sig vatten, hvarvid det
naturligtvis smälter; för den skull påskyndar
saltet isens smältning. Men isen behöfver
för att smälta värme, likaså saltet. Detta
värme tages från närmaste håll, d. v. s. från
blandningen, hvars värmegrad således måste
sjunka.

Vi anföra här några köldblandningar med
angifvande af temperatursänkningen. En
blandning af 100 vigtsdelar vatten med 30
delar salmiak sänker temperaturen 18.4
grader, 100 delar vatten med 60 delar
salpetersyrad ammoniak 27.2 grader, 3 delar
is med en 1 del koksalt 21.3 grader, 3
delar is med 4 delar klorkalcium (kristalliseradt)
48.5°. Längre fram få vi lära känna äfven
andra metoder att åstadkomma köld.

255. Hvarför kyler nollgradig is, mer
än nollgradigt vatten?


Emedan isen beröfvar kroppen mer värme
än vattnet. Isen skall nämligen först smälta,
hvarvid som bekant 79 värmeenheter åtgå
för hvarje kilogram. Om t. ex. 1 kg.
nollgradigt vatten skall uppvärmas till 20°, åtgå
20 värmeenheter; 1 kg. is, uppvärmdt till
samma gradtal, behöfver 99 värmeenheter;
deraf isens kylande förmåga.

III.



256. Hvad är förbränning?

Dermed förstås vanligen ett ämnes
kemiska förening med syre, som i de flesta fall
tages ur luften. Förbränningen alstrar alltid
värme stundom derjämte ljus.

257. Hvarifrån komma värmet och
ljuset vid en förbränning?


Förloppet vid en kropps förbränning kan
man tänka sig vara följande. Hvarje kemisk
förening är ett sammanstörtande af de olika
kropparnes minsta delar (atomerna). Då en
kropp brinner, instörta således syreatomer mot
den brinnande kroppens atomer, men vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free