- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
133-134

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - III. - 257. Hvarifrån komma värmet och ljuset vid en förbränning? - 258. Hvilka äro de vanligaste brännmaterialen? - 259. Huru är luften sammansatt? - 260. Hvarför måste en kropp först antändas, innan den brinner? - 261. Hvilka ämnen uppstå vid förbränning? - 262. Hvad är aska? - 263. Hvarför är en brinnande glödhög röd? - 264. Hvarpå beror det, att en kolhög kan vara glödande inuti, ehuru den är svart ytterst? - 265. Hvarför brinner en brasa lifligare, så länge det finnes ved qvar, än sedan blott glöd återstå? - 266. Hvarför blir förbränningen alltid lifligare, då man lägger nytt kol på en glödhög? - 267. Hvarför ryker en eld mera strax i början än under förbränningens fortgång?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanstötningen förvandlas atomernas
föregående rätliniga rörelse uti en svängande
eller dallrande rörelse, hvilken vi uppfatta
såsom värme. Derför uppstår alltid värme
vid kemiska föreningars ingående. Äro dessa
dallringar tillräckliga, att sätta eterns
smådelar i dallring, förnimma vi äfven ljus.

258. Hvilka äro de vanligaste brännmaterialen?

Kol, koks, torf, talg, stearin, fotogén,
gas etc. Alla dessa kroppar innehålla till
hufvudsakligaste delen kol och väte, hvilka
grundämnen äro brännbara, d. v. s. kunna
förena sig med syre.

259. Huru är luften sammansatt?

Luften är en blandning (ej en förening)
af 4 volymer qväfve och 1 volym syre.
Dessutom finnes der alltid en ringa mängd
kolsyra, 4 volymer på 10,000, samt en växlande
mängd vattenånga eller fuktighet.

260. Hvarför måste en kropp först
antändas, innan den brinner?


Luftens syre kan ej af sig själf förena
sig med kolet och vätet i kroppen, utan denna
process måste sättas i gång medels utifrån
tillfördt värme, kalladt antändningsvärme.
Sedan förbränningen på detta sätt inledts,
underhåller den sig själf, så länge något
finnes qvar af kroppen, och syret får tillträde,
genom det värme som förbränningen själf
alstrar.

261. Hvilka ämnen uppstå vid
förbränning?


Förbränningsprodukterna vid organiska
kroppars förbränning äro hufvudsakligast två:
vatten i form af ånga, uppkommet genom
vätets förening med luftens syre; kolsyra eller
möjligen koloxid, vid kolets förbränning.
Kolsyra uppstår vid fullt »drag», d. v. s. då
luften har rikligt tillträde till elden, koloxid,
om lufttillförseln är knapp.

262. Hvad är aska?

Det oförbränneliga, som återstår efter en
förbränning; består af mineraliska ämnen.

Askan får ej förblandas med de samlingar
kol, som alltid återstå efter en brasa, och
hvilkas närvaro bero på att elden slocknat,
innan förbränningen var slut. Ju längre
glödhögen får brinna, ju mindre kol och ju mer
aska blir det.

263. Hvarför är en brinnande
glödhög röd?


Emedan hela kolmassan har en så hög
temperatur, att förbränningen är liflig. Ju
häftigare kolen brinna, ju mer hvitglödande
äro de. Färgen beror på förbränningens
liflighet.

264. Hvarpå beror det, att en kolhög
kan vara glödande inuti, ehuru den
är svart ytterst?


Emedan det inre af högen är vid en
högre temperatur och kan brinna, under det
ytan redan är så afsvalnad, att förbränningen
der afstannat.

265. Hvarför brinner en brasa lifligare,
så länge det finnes ved qvar, än sedan
blott glöd återstå?


Emedan det i veden finnes både kol och
väte som brinna, men vätet brinner fortare
än kolet, så att till slut endast kol återstår,
hvilket brinner utan låga. Endast
gasformiga kroppar brinna med låga. Då veden
brinner med låga, måste den först
sönderdelas, så att gasformiga ämnen uppstå.

266. Hvarför blir förbränningen alltid
lifligare, då man lägger nytt kol på
en glödhög?


Af just nyss anförda skäl. Det nya kolet
innehåller ännu något väte, som
åstadkommer lågan.

267. Hvarför ryker en eld mera strax
i början än under förbränningens
fortgång?


Emedan temperaturen i början ej är
tillräckligt hög, för att alla ur bränn materialet
uppkomna produkter skola kunna fullständigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free