- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
135-136

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - III. - 267. Hvarför ryker en eld mera strax i början än under förbränningens fortgång? - 268. Hvarför hör man alltid tända en eld nedtill? - 269. Hvarför stiger lågan i höjden? - 270. Hvarför är det så svårt att få eld i sur ved? - 271. Hvarigenom blifva växande träd ett så utmärkt skydd mot hetta? - 272. Hvarpå beror det, att föremål öfverdragna med s. k. eldfärg icke så lätt antändes? - 273. Hvad är orsaken till de små lifliga lågor, som man ofta ser skjuta fram från ett brinnande ved- eller kolstycke? - 274. Hvarifrån komma de blå lågor, som man ser öfver en glödhög? - 275. Hvilka faror medföra användandet af s. k. fyrfat för uppvärmning af ett rum? - 276. Hvad menas med en »värmenecessär» eller flyttbar kamin? - 277. Hvarför brinna stenkol långsammare än koks?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbrinna, Röken beror på en ofullständig
förbränning och är en blandning af gaser,
fint fördeladt kol (hvad vi kalla sot), m. m.

268. Hvarför hör man alltid tända
en eld nedtill?


Emedan då lågan, som stiger i höjden,
lättare kan uppvärma veden, hvarigenom
förbränningen underhålles.

269. Hvarför stiger lågan i höjden?

Emedan hon utgöres af brännbara gaser,
som dels i sig själfva dels af den höga
temperaturen äro lättare än luften.

270. Hvarför är det så svårt att få eld i
sur ved?


Emedan en stor del af antändningsvärmet
åtgår till att förvandla vattnet i den sura
veden till ånga.

271. Hvarigenom blifva växande träd ett
så utmärkt skydd mot hetta?


Emedan alla kärl och väfnader äro fyllda
med växtsafter, hvilka vid sin afdunstning
eller förvandling till ånga binda värme,
hvarigenom hettan minskas.

272. Hvarpå beror det, att föremål
öfverdragna med s. k. eldfärg icke så
lätt antändes?


Om ett stycke trä eller tyg doppas i
vattenglas, ammoniumfosfat eller några andra
lösningar af samma art, öfverdrages det med
en glasartad hinna, som ej fördärfvas af hettan
och derför utestänger luften från den
ifrågavarande kroppen. Är hettan betydlig, förkolnar
trä- eller tygstycket, men brinner ej med låga.
För att se verkan af dylikt skyddande
öfverdrag, behöfver man blott doppa en
bomullstråd i stark saltlösning. Hålles en
sålunda preparerad tråd, sedan den torkat, i
en låga, glöder den men fattar ej eld.

273. Hvad är orsaken till de små
lifliga lågor, som man ofta ser skjuta fram
från ett brinnande ved- eller kolstycke?


Uti trä- eller kolstycket finnes en mängd
rum och håligheter, fyllda af brännbara gaser
(kolväten). Då dessa gaser upphettats till
en viss grad, spränga de sitt fängsel och
rusa ut, då de genast antändas.

274. Hvarifrån komma de blå lågor,
som man ser öfver en glödhög?


Dessa lågor äro brinnande koloxid.
Inuti högen är luften knapp, hvarför kolet ej
kan förbrinna till mer än koloxid (den
skadliga gasen i kolos). Då koloxiden kommit
till ytan, der luften lättare kommer åt,
förbrinner den till kolsyra med blå laga.

Kolsyran innehåller dubbelt så mycket
syre på hvarje molekyl som koloxiden.

275. Hvilka faror medföra användandet
af s. k. fyrfat för uppvärmning af
ett rum?


Ett fyrfat är en panna af järn, i
hvilken brinner kol. Vid förbränningen alstras
antingen kolsyra, som är oduglig till
inandning, eller koloxid, som är en ytterst giftig
gas. Såvida ej luftväxlingen är god, måste
således detta uppvärmningssätt alltid medföra
betydliga faror.

276. Hvad menas med en
»värmenecessär» eller flyttbar kamin?


Dermed förstås en kamin på hjul med
en kort skorsten att sticka in i en kakelugn.
Den eldas med koks eller stenkol. I en
dylik kamin är förbränningen ytterst långsam,
emedan »draget» är svagt; man behöfver
derför ej fylla den mer än en à två gånger i
dygnet. Den är särdeles ekonomisk och
renlig, men tyvärr rätt farlig. Emedan
förbränningen går så långsamt, bildas mest koloxid,
som ledes in i kakelugnen, men i dylika är
draget ofta klent, och vid stark blåst händer
ofta, att vinden drifver ned röken i
skorstenen och derifrån in i rummet. Man borde
derför aldrig hafva dylika kaminer i sofrum.

277. Hvarför brinna stenkol
långsammare än koks?


Emedan stenkolen på samma vigt
innehålla mera bränbara ämnen än koksen. Koks
är nämligen stenkol, hvarur destillerats en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free