- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
137-138

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - III. - 277. Hvarför brinna stenkol långsammare än koks? - 278. Hvarför brinna stenkol med låga? - 279. Hvarför brinner en eld lifligare om vintern än om sommaren? - 280. Hvarför brinner en eld trögare på höga berg? - 281. Hvarför brinner elden sämre vid töväder än vid kallt väder? - 282. Hvarför brinner en öppen eld bättre när det blåser än i lugnt väder? - 283. Hvarpå beror det, att en eld, som håller på att slockna, »tar sig», om man blåser på elden? - 284. Hvarför blir det bättre drag i en kakelugn, om man slår igen luckorna och blott öppnar draghålen? - 285. Hvarför är förbränningen vanligtvis lifligare i en kakelugn än i en öppen spis? - 286. Hvarifrån kommer det dånande ljud, som ofta höres vid häftig förbränning? - 287. Hvarför fortfar det så länge att glöda under askan? - 288. Hvarpå beror det, att vatten släcker eld? - 289. Hvarför är det ibland mer skada än gagn, att slå vatten på eld?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mängd kolväten, som användts till lysgas.
Med afseende på värmande förmåga ställa
sig dessa båda brännmaterial, jämförda med
vanlig ved, på följande sätt. En kilogram
torr ved ger vid förbränning i medeltal 3,000
calorier, samma vigt koks ger 6,000 calorier,
samma vigt stenkol 8,000 calorier.

278. Hvarför brinna stenkol med låga?

Emedan de innehålla brännbara gaser.
Sådana kol, som äro rika på dylika gaser,
kallas feta, de andra magra.

Af motsvarande skäl brinner koks alltid
utan låga; de brännbara gaserna äro der borttagna.

279. Hvarför brinner en eld lifligare
om vintern än om sommaren?


Emedan draget om vintern är starkare till
följd af den större temperaturskilnaden mellan
eldens härd och yttre luften.

280. Hvarför brinner en eld trögare på
höga berg?


Emedan luften på höga berg är mycket
förtunnad och derför lättare än vanlig luft.
De genom förbränningen uppkomna gaserna
äro derför ej särdeles mycket lättare än den
yttre luften och stiga ej så hastigt; draget
blir sålunda klent, och elden brinner trögt.

281. Hvarför brinner elden sämre vid
töväder än vid kallt väder?


Emedan vid töväder luften, som skall
underhålla elden, är fuktig, hvarigenom en
del värme går åt för att förvandla fukten
till ånga på bekostnad af förbränningsvärmet.

282. Hvarför brinner en öppen eld bättre
när det blåser än i lugnt väder?


Emedan blåsten påskyndar omsättningen af
luft, hvarigenom rikligt med syre tillföres elden.

283. Hvarpå beror det, att en eld, som
håller på att slockna, »tar sig», om
man blåser på elden?


Emedan man derigenom ökar lufttillförseln.
Man får dock iakttaga att ej blåsa ut luften
ur lungorna, ty den är starkt kolsyrehaltig,
hvilket ej bidrager till eldens förstärkande.
I stället för att blåsa på med mun men kan
man använda en pust eller blåsbälg, då verkan
blir större.

284. Hvarför blir det bättre drag i en
kakelugn, om man slår igen luckorna
och blott öppnar draghålen?


Emedan samma luftmängd, som nyss in-
strömmade genom hela kakelugnsöppningen,
nu, sedan luckorna blifvit stängda, på samma
tid som förut måste passera genom de båda
draghålen. Luften kommer derför med större
hastighet till elden, hvilket betyder, att draget
ökats.

285. Hvarför är förbränningen vanligtvis
lifligare i en kakelugn än i en
öppen spis?


Af det skäl som anförts i näst föregående
stycke. Kakelugnsöppningen är trängre än
spisöppningen, draget blir derför i kakelugnen
starkare än i spisen.

286. Hvarifrån kommer det dånande ljud,
som ofta höres vid häftig förbränning?


Detta beror på den tillrusande luften,
som, då den passerar genom öppningarna
mellan vedträna, råkar i vibrationer.

287. Hvarför fortfar det så länge att
glöda under askan?


Askan lägger sig såsom ett öfverdrag
öfver glöden och försvårar utan att hindra
luftens tillträde.

288. Hvarpå beror det, att vatten
släcker eld?


Dels bildar det ett skyddande öfverdrag,
som hindrar luftens tillträde, dels beröfvar
vattnet, då det öfvergår till ånga, elden så
mycket värme, att förbränningen afstannar.

289. Hvarför är det ibland mer skada
än gagn, att slå vatten på eld?


Om elden är mycket stor och vattenmängden
liten, sönderdelas vattnet af hettan i sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free