- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
139-140

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - III. - 289. Hvarför är det ibland mer skada än gagn, att slå vatten på eld? - 290. Hvarför fuktar man stenkol? - 291. Finns det något som släcker eld bättre än vatten? - 292. Huru släcker man bäst brinnande olja? - 294. Hvarför brinner en koleld bättre, sedan man rört om den? - 295. Hvarför känns det ofta kallt om fötterna, oaktadt man sitter framför brasan? - 296. Hvad är sot? - 297. Hvad är rök? - 298. Hvarför sätter sig mesta sotet i skorstenen och minst i eldstaden? - 299. Hvarför synes endast stundtals svart rök uppstiga från en ångmaskins skorsten?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

två beståndsdelar syre och väte. Af dessa
två kroppar underhåller syre förbränningen
bättre än luft, och vätet är en ytterst
brännbar kropp.

290. Hvarför fuktar man stenkol?

Emedan vattnet till följd af den starka
hettan sönderdelas, och de uppkomna gaserna,
som vi nyss sagt, öka förbränningens liflighet.

291. Finns det något som släcker eld
bättre än vatten?


På grund af hvad vi här ofvan sagt är
öfverösande med vatten ej alltid den bästa
eldsläckningsmetoden. Ett annat sätt är att
i elden strö svafvelblomma. Då svaflet
förbrinner, bildas en gas, svafvelsyrlighet, som
ej kan underhålla förbränningen.
Svafvelsyrligheten utestänger luften, och elden
slocknar. Denna eldsläckningsmetod begagnas oftast
vid skorstenseld. Man kastar då in ett par
näfvar svafvelblomma bland det brinnande sotet
och täpper till så vidt möjligt är alla
luftöppningar. Åtskilliga andra ämnen, som vid
hetta alstra gaser, otjänliga till att underhålla
förbränning, äro ock i bruk, t. ex. de s. k.
»eldgranaterna» m. fl.

292. Huru släcker man bäst brinnande
olja?


Genom att kasta ett vått skynke öfver
elden. Derigenom afstänger man luften, och
elden slocknar. Vatten duger ej, emedan
oljan flyter ofvanpå vattnet.

293. Hvarför brinner det bättre i en
eldstad, om man sopar eller skrapar
rent gallret, hvarpå veden eller kolen ligga ?

Emedan man derigenom aflägsnar aska,
som hindrar luften att komma till
brännmaterialet.

294. Hvarför brinner en koleld bättre,
sedan man rört om den?


Af sin tyngd falla kolen tillsammans och
försvåra lufttillträdet till de inre partierna.
Genom att röra om kolhögen luckrar man
upp massan, hvarigenom luften lättare
kommer in till kolen.

295. Hvarför känns det ofta kallt om
fötterna, oaktadt man sitter framför brasan?


Då det brinner i en kakelugn,
uppkommer en luftström, som går inåt eldstaden och
ersätter den luft, som användts vid
förbränningen. Denna luft intränger genom springor
vid dörrar och fönster, och som den är
kallare än luften framför brasan, sjunker den
nedåt golfvet; deraf förklaras denna känsla
af köld, man stundom erfar äfven framför
en brasa.

296. Hvad är sot?

Till väsentlig del är sot kolpartiklar, som
afsatt sig ur lågan på kalla väggar och
föremål. Att sot dock innehåller åtskilligt annat
kännes både på dess lukt och smak. Utom
kol innehåller det tjära, torrdestillerade oljor,
ättiksyra etc.

297. Hvad är rök?

En blandning af sot, vattenånga och andra
förbränningsprodukter. Till följd af draget
stiger röken uppåt.

298. Hvarför sätter sig
mesta sotet i skorstenen och
minst i eldstaden?


Så länge röken är het,
hålla sig förbränningsprodukterna i gasform, och
kolpartiklarna följa då med de heta
gaserna. Men ju högre dessa
stiga i skorstenen, ju mer
afkylas de, förtätas till vätska,
och då afskiljes kolet i form
af sot, som fastnar efter
väggarna af skorstenen.

299. Hvarför synes endast
stundtals svart rök uppstiga
från en ångmaskins skorsten?


illustration placeholder
Fig. 84. Draget

i en skorsten.


Egentligen är det blott vid de tillfällen,
då det påfylles nytt bränsle under
ångpannorna, som man ser rök ur skorstenen.
Dessemellan är det blott vattenånga som kommer
fram. Denna ånga kan visserligen vara
nedsmutsad af sot, ett förhållande som nog en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free