- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
141-142

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - III. - 299. Hvarför synes endast stundtals svart rök uppstiga från en ångmaskins skorsten? - 300. Hvarför hvirflar röken ur ett lokomotiv? - 301. Hvarpå beror det, att det stundom »röker in» i en kakelugn? - 302. Hvarför låter man skorstenen räcka ett stycke öfver taket? - 303. Hvarför får en skorsten ej vara för vid? - 304. Hvarför äro alla fabriksskorstenar så höga? - 305. Hvarpå beror draget i en skorsten? - 306. Är det någon skilnad mellan draget i en skorsten af plåt och i en af tegel? - 307. Hvilket inflytande ha böjningar eller knän på draget i en skorsten? - 308. Hvarför ryker det ofta in i öppna spisar?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och hvar erfarit vid färder med ångbåt, men
någon egentlig rök är det ej. Skälet till detta
är, att till följd af det starka och beständiga
draget i eldstaden förbränningen blir så
fullständig, att ej något sot återstår, då ej heller
någon rök kan bildas.

300. Hvarför hvirflar röken ur ett
lokomotiv?


Till följd af de luftströmmar, som uppkomma
af tågets fart, värmet från maskinen, blåsten
och den utströmmande ångan.

301. Hvarpå beror det, att det stundom
»röker in» i en kakelugn?


l:o Kan det hända, att vinden hindrar
röken från att komma ut ur skorstenen, om
den blåser ned genom skorstenens mynning;
2:o om flere kakelugnspipor mynna ut i samma
skorsten, inträffar det stundom, att röken från
en pipa så fyller skorstenen, att röken från en
annan pipa ej kan komma fram; 3:o om
draget af en eller annan orsak är klent, fyllas
alla rörgångar i kakelugnen med rök och
förbränningsgaser, och dessa tvingas nedåt och
komma ut i rummet. Detta inträffar t. ex.,
om rummet är väl stängdt med täta fönster
och dörrar; då ersättes ej den vid
förbränningen bortgående luften tillräckligt fort, utan
en luftförtunning inträder i rummet,
hvarigenom röken drifves uppifrån och ned.

302. Hvarför låter man skorstenen räcka
ett stycke öfver taket?


Emedan, om den slutade i takets plan,
skulle den minsta vind, som strök fram öfver
taket, hindra röken att komma ut.

303. Hvarför får en skorsten ej vara
för vid?


Emedan draget då blir dåligt. En gifven
luftmassa måste tydligen röra sig hastigare
i en smal än i en vid skorsten. Men det
är just denna luftström, som för med sig
röken; minskas luftens hastighet, kommer
ej heller röken tillräckligt fort undan:
kakelugnen ryker in.

304. Hvarför äro alla fabriksskorstenar
så höga?


Af två skäl: 1 :o för att derigenom öka
draget; 2:o på det att en mängd skadliga och
obehagliga förbränningsprodukter skola föras så
långt upp i luften som möjligt, för att på
det sättet lättare bortskaffas från fabrikens
närhet.

305. Hvarpå beror draget i en skorsten?

På höjden af den varma luftpelaren i
skorstenen (d. v. s. skorstenens höjd) och på
temperaturskilnaden i skorstenen och den yttre
luften. Derför är det sämre drag i öfversta
våningen än i nedersta. För att öka draget
i låga byggnader förlänger man ofta den
murade skorstenen med en af plåt.

306. Är det någon skilnad mellan draget
i en skorsten af plåt och i en af tegel?


I plåtskorstenar är draget större; dessa
upphettas fortare och beröfva luftströmmen
mindre värme, hvarigenom temperaturskilnaden
mellan inre och yttre luften blir
större.

307. Hvilket inflytande ha böjningar
eller knän på draget i en skorsten?


De minska i någon mån draget, dels
emedan de förlänga rökkanalen utan att öka den
lodräta höjden af den varma luftpelaren, dels
emedan friktionen mot väggarna blir större.

308. Hvarför ryker det ofta in i öppna
spisar?


Genom en stor eldstadsöppning kommer
mycket luft på en gång till elden, men som
ju draget ej ökas derigenom, så måste en större
mängd luft gå långsammare genom eldstaden än
en mindre mängd. Förbränningsgaserna hinna
då ej undan genom skorstenen, och spisen
ryker in.

Dessutom är det klart, att genom en stor
eldstad en del luft kan strömma in, som ej
upphettas af brasan, utan tvärtom afkyler de
heta förbränningsgaserna, hvarigenom draget
minskas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free