- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
145-146

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - III. - 312. Hvartill tjäna rökhufvar på skorstenar? - 313. På hvad sätt hindras rökens uppstigande i skorstenen af en nedåt gående luftström? - 314. Hvarför ryker det in i en kakelugn, som ej på länge blifvit sotad? - 315. Huru starkt bör draget i skorstenen vara, för att röken ej skall gå tillbaka i eldstaden? - 316. Hvarifrån kommer sotlukten, som stundom framtränger ur kakelugnar på sommaren? - 317. Hvad innehåller aska? - 318. Hvarifrån kommer lukten af brändt svafvel, då stenkol eller koks brinner? - 319. Hvarför blifva taken i boningsrum ofta svarta? - 320. Hvaraf består lamprök? - 321. Hvarför ryker en lampa? - 322. Hvarför ryker en lampa, om man tager bort lampglaset?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter vinden, hvarigenom för röken alltid
finnes en utgång i lä för blåsten.

313. På hvad sätt hindras rökens
uppstigande i skorstenen af en nedåt gående
luftström?


Dels rent mekaniskt derigenom att
luften för röken med sig, dels derigenom att
luften afkyler röken, så att den till följd af sin
tyngd sjunker.

314. Hvarför ryker det in i en kakelugn,
som ej på länge blifvit sotad?


Emedan sotet täpper till rökgångarna,
ökar friktionen mellan väggarna och röken i
skorstenen och sålunda minskar draget.

315. Huru starkt bör draget i skorstenen
vara, för att röken ej skall gå tillbaka
i eldstaden?


Vi hafva sett, att blåst ofta är orsaken till
att det röker in. Om den varma luften
stiger med tillräcklig hastighet, kan tydligen
röken öfvervinna blåstens hindrande inflytande.
Vid vanlig vind fordras en hastighet hos den
uppstigande luftströmmen af 2 meter i
sekunden, för att röken skall kunna komma ut
ur skorstenen.

316. Hvarifrån kommer sotlukten, som
stundom framtränger ur kakelugnar på
sommaren?


Under sommaren, då kakelugnen ej eldas,
händer lätt, att i denna en nedåt gående
luftström uppstår, emedan luften i kakelugnen
är kallare än luften i rummet. Denna
luftström för då med sig in i rummet sotlukten.

317. Hvad innehåller aska?

Askan utgöres af de icke brännbara
ämnen, som återstå efter förbränningen af djur
och växter. Både växter och djur behöfva
för sin tillväxt och fortvaro en mängd
mineraliska beståndsdelar, och det är dessa, som
qvarblifva efter förbränningen och bilda askan.
Genom förbränningen omsättas dock dessa
ämnen till andra föreningar än de, hvari de
ingingo i den lefvande organismen. De
vanligaste föreningarna, som förekomma i askan
äro: pottaska, soda, fosforsyrade, svafvelsyrade
och kiselsyrade salter af kalk, talk, lerjord,
järn- och manganoxid; vidare klor
tillsammans med kalium, natrium, kalcium och
magnesium.

318. Hvarifrån kommer lukten af brändt
svafvel, då stenkol eller koks brinner?


Från svafvelsyrligheten, som bildas vid
förbränningen af i kolen inblandadt svafvel.
Emedan svafvel lätt förenar sig med silfver,
till svart svafvelsilfver, svartna skedar o. d., om
de länge förvaras i samma rum, der en
kamin finnes, som eldas med stenkol.

319. Hvarför blifva taken i boningsrum
ofta svarta?


Emedan den varma luften för med sig
fint fördeladt sot och dam, som fastnar i
ojämnheterna i taket.

320. Hvaraf består lamprök?

Röken från en lampa eller ett ljus
utgöres af en blandning af vattenånga och fint
fördeladt kol. Vattenångan härleder sig från
föreningen mellan vätet i oljan eller lysämnet
med luftens syre; kolet är det kol, som ej
förbrunnit till kolsyra och som vanligen
benämnes lampsot.

321. Hvarför ryker en lampa?

Emedan veken, om den är för högt
uppskrufvad, inför i lågan mer olja, än som hinner
fullständigt förbrinna. Den ej förbrända
delen af oljan sönderdelas af värmen i enklare
beståndsdelar, deribland sot och en mängd
kolväten, som bilda hvad man kallar lampos.
Lampan ryker äfven, oaktadt veken ej är
för högt uppskrufvad, om draget i lampan
är för litet, emedan då en del kol i lågan ej
förbrinner. En snedt klippt veke ryker,
emedan den på somliga ställen är för hög.

322. Hvarför ryker en lampa, om man
tager bort lampglaset?


Emedan luften då ej i tillräcklig mängd
strömmar till lågan. Lampglaset verkar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free