- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
147-148

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - III. - 322. Hvarför ryker en lampa, om man tager bort lampglaset? - IV. - 323. Huru uppstår en låga? - 324. Hvarför brinna ej alla kroppar med låga? - 325. Huru är lågan sammansatt? - 326. Hvarför är lågans nedersta del blå och genomskinlig? - 327. Hvad menas med hvitglödgning? - 328. Hvarpå beror det, om en låga är lysande eller icke? - 329. Hvarför är lågans inre del ofärgad och genomskinlig?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom en hög skorsten och gör således, att
luften med större hastighet och till följd deraf i
större mängd passerar lågan. Dessutom
skyddar glaset lågan för luftdrag och afkylning
utifrån, koncentrerar hettan och ökar
derigenom temperaturen i lågan, hvaraf dess
lyskraft väsentligen beror. Glaset måste vara
väl afpassadt efter lågan; är glaset för kort,
blir draget för litet, och lampan ryker; är
det för högt, blir draget för starkt, och
lampans lyskraft minskas.

IV.



323. Huru uppstår en låga?

Då en gasformig kropp förbrinner,
uppstår alltid låga. Temperaturen i lågan måste
vara minst 600° Celsius, emedan först vid
denna temperatur en kropp kan utsända ljus.

324. Hvarför brinna ej alla kroppar
med låga?


De kroppar, hvilka vid förbränningstemperaturen
bibehålla fast form, blifva glödande
men utveckla ingen låga. De kroppar åter,
hvilka redan äro gasformiga eller af hettan
förvandlas till gasform, brinna alltid med låga.

325. Huru är lågan sammansatt?

Såsom typ för en låga kunna vi anse den
vanliga stearinljuslågan. Ser man närmare
på densamma, finner man
den bestå af tre eller noga
sedt fyra skilda partier (se
fig. 87). Längs ned är
lågan blå (a på figuren),
dernäst kommer rundt om
veken ett nästan ofärgadt
genomskinligt gebit (b på
fig.), deromkring synes ett
lysande ogenomskinligt
parti, kalladt manteln (c på
fig.), sist har man ytterst
i kanten af lågan ett fint
blått gashölje, kalladt
slöjan (d på fig.). Det
genomskinliga partiet b har
den lägsta temperaturen i
lågan, och man kan der införa ett stycke
papper, utan att det antändes. De öfriga
delarna äro mycket heta och deras
temperatur uppgår till öfver 1000°.

illustration placeholder
Fig. 87. Ljuslågan.


326. Hvarför är lågans nedersta del blå
och genomskinlig?


Emedan der koloxid förbrinner till
kolsyra. Det är samma blå lågor, som man
ser fladdra öfver en brinnande glödhög.
Koloxiden är en gas, och derför är lågan
nedtill genomskinlig.

327. Hvad menas med hvitglödgning?

Då en kropps temperatur blifvit så hög,
att den utstrålar s. k. hvitt ljus. För att
bli hvitglödande måste temperaturen vara
ungefär 1200°.

328. Hvarpå beror det, om en låga är
lysande eller icke?


Om uti lågan finnas hvitglödande, fasta
partiklar, blir den skarpt lysande. En låga,
hvari inga fasta partiklar glöda, är ej
lysande, äfven om den är aldrig så het. En
sådan låga ha vi uti vätgaslågan, som är
mycket het men ej lysande; samma är
förhållandet med en spritlåga. Ju högre
temperaturen i lågan är, ju häftigare glöda de
fasta partiklar, som införas i lågan, och ju
mer lysande blir den. En betydlig hetta
utvecklas, om man förbränner 2 volymer
vätgas i 1 volym syrgas (knallgaslågan).
Införes i denna låga en bit krita, råkar kritan
i häftigaste hvitglödgning, och man får den
mest lysande af alla lågor, kalkljuset, som är
jämförbart med det elektriska ljuset.

Lyser lågan mindre hvit, beror detta på,
att temperaturen i lågan ej är tillräckligt
hög. Vid ungefär 500° blir lågan röd, hvit
blir den, som vi sagt, vid 1200 à 1300 °.

329. Hvarför är lågans inre del ofärgad
och genomskinlig?


Emedan den utgöres af gaser, som
uppkommit genom sönderdelning (torrdestillation)
af stearinet etc. och ännu ej antändts. Dessa
gaser äro föreningar mellan kol och väte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free