- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
155-156

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - IV. - 350. Huru beredes lysgas? - 351. Hvarför brinner etyléngasen med så lysande låga? - 352. Hvarför är inre delen af en gaslåga genomskinlig och blåhvit? - 353. Hvarför är det lättare att blåsa ut en gaslåga, om den är nedskrufvad? - 354. Hvarpå beror det, att man kan släcka ett ljus med s. k. ljussläckare? - 355. Hvarpå beror det, att ljus stundom rinna? - 356. Hvarför behöfver man ej »snoppa» veken på ett stearinljus? - 357. Hvart tager askan efter den förbrända veken vägen? - 358. Hvarför behöfver ett talgljus putsas? - 359. Hvarför smetar talgljus ifrån sig mer än stearinljus? - 360. Hvarför osar en rykande ljusveke?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Att genom upphettning i slutna kärl
sönderdela organiska ämnen kallas torrdestillation.

351. Hvarför brinner etyléngasen med så
lysande låga?


Emedan den är rik på kol, som vid vätets
förbränning kommer i hvitglödgning.

352. Hvarför är inre delen af en
gaslåga genomskinlig och blåhvit?

Emedan den ur brännaren oupphörligt
framströmmande gasen afkyler lågan, så att
värmet derstädes ej är tillräckligt att
förbränna kolvätena och bringa kolpartiklarna i
glödgning. Då kolvätena sedan förbrinna,
oxideras först vätet, hvarigenom en del kol
blir fritt, som råkar i glödgning och gör
lågan lysande.

353. Hvarför är det lättare att blåsa ut
en gaslåga, om den är nedskrufvad?


Emedan gasen då utströmmar med mindre
häftighet, och den brinnande gasen derför
lättare skiljes från brännaren.

354. Hvarpå beror det, att man kan
släcka ett ljus med s. k. ljussläckare?


Emedan den trattformiga släckaren, då
den sättes öfver ljuslågan, dels utestänger
luften, som ju var nödvändig för lågan, dels
hindrar förbränningsgaserna (vattenånga och
kolsyra) att bortgå. Dessa gaser qväfva
lågan, emedan de ej kunna lemna något syre
åt densamma.

Af sistnämda skäl kan man ock släcka
en fotogenlampa genom att tilltäppa glasets
öfre mynning, ehuru denna metod ej är att
rekommendera.

355. Hvarpå beror det, att ljus stundom
rinna?


Närmaste orsaken är naturligtvis den, att
mer stearin eller talg smälter, än som hinner
brinna upp. Detta åter beror antingen på, att
veken brinner fortare upp än stearinet, eller
ock att lågan fladdrar, hvarigenom mer
stearin etc. smälter, än som hinner uppsugas af
veken.

356. Hvarför behöfver man ej »snoppa»
veken på ett stearinljus?


Emedan veken, derigenom att den är
flätad, vid förbränningen böjer sig åt sidan,
så att dess spets träffar lågans yttersta lager,
der temperaturen är mycket hög, och veken
fullständigt kan förbrinna.

357. Hvart tager askan efter den
förbrända veken vägen?


Den faller ned som små kulor eller korn
uti den skålformiga fördjupningen vid ljusets
spets. För att få ihop askpartiklarna till
små kulor, är veken indränkt med någon
saltlösning.

358. Hvarför behöfver ett talgljus putsas?

Emedan veken ej böjer sig åt sidan, utan
alltid förblir i lågans inre. Derigenom
hindras den från att fullständigt förbrinna, och
en återstod af förkolnade delar af veken
uppstår, som oupphörligt ökas.

Ju längre veken blir inuti lågan, ju mer
nedsättes lågans temperatur, och ju sämre
lyser ljuset. Till följd af den sjunkande
temperaturen afsätter sig en del af de i lågan
glödande kolpartiklarna såsom sotklumpar eller
»tjufvar» i vekens spets.

359. Hvarför smetar talgljus ifrån sig
mer än stearinljus?


Emedan talgen är af mjukare byggnad
än stearinet, och dess smältpunkt ligger vid
+ 38° C (ungefär handens värme), under
det stearinet smälter vid 62° C. De flesta
fettarter innehålla två ämnen: stearin och
oleïn; ju rikare fettet är på stearin, ju
hårdare och fastare är det, medan rikedomen på
olein gör fettet mjukt eller flytande.

360. Hvarför osar en rykande ljusveke?

Emedan i den ännu varma veken bildas
kolväten (af annan sammansättning än då
ljuset brann), som ej förbrinna, utan sprida
sig i rummet. I synnerhet är det talgljusen
som osa, emedan der bildas en förening,
acroleïn, som har en synnerligen
genomträngande lukt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free