- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
157-158

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - V. - 361. Huru uppstår värme? - 362. Genom hvilka mekaniska anordningar alstras värme? - 363. Hvad menas med stöt? - 364. Hvarför upphettas ett järnstycke, då det hamras? - 365. På hvad sätt brukade förr smederna skaffa sig eld? - 366. Hvarför uppstår en gnista, då man slår flintan mot eldstålet? - 367. Hvarför gnistrar det ofta om hästarnes hofvar? - 368. Hvarför uppstår värme vid friktion? - 369. Huru bete sig vildarne för att få eld? - 370. Hvarför blir en hjulaxel varm, om den ej smörjas? - 371. Hvarför smörjes hjulaxlar och rör- liga maskindelar?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

V.



361. Huru uppstår värme?

Vi hafva visserligen redan sagt, att värme
alstras, då två kroppar ingå en kemisk
förening. Men egentligen äro vi ej derför
klokare än förut; frågan, hvarför uppstår värme
vid kemiska föreningar, är ännu obesvarad.
Det är och förblifver en af vår tids största
vetenskapliga triumfer, att hafva utredt
frågan om värmets ursprung. Hvar och en vet,
att man blir varm om händerna, om man
gnider dem mot hvarandra; många af våra
läsare veta ock, att ett järnstycke blir varmt,
om man en stund hamrar det; eller att en
bösskula nästan smälter, då den studsar mot
skottaflan. Dessa och liknande fenomen hafva
ledt till vår nuvarande föreställning om
värmet. Rörelse kan öfvergå i värme och värme
i rörelse
, se der svaret på vår framställda
fråga. Men det är ej nog med, att man
lyckats finna ett sammanhang mellan rörelse
och värme, man har kommit ännu längre;
man har kunnat beräkna, huru mycket värme,
huru många värmeenheter som uppkomma af
en viss bestämd rörelse. Om 1 kg. faller
424 meter och då träffar marken, alstras 1
värmeenhet. Alltid, då rörelse försvinner,
förvandlas den i värme. Man kan utsäga
samma sak på ett annat sätt: 1 värmeenhet
alstras af ett arbete lika med 424 kilogrammeter.

362. Genom hvilka mekaniska
anordningar alstras värme?


l:o Genom stöt; 2:o genom friktion; 3:o
genom sammantryckning och kondensation.

363. Hvad menas med stöt?

Det fenomen då en i rörelse stadd kropp
råkar en annan.

364. Hvarför upphettas ett järnstycke, då
det hamras?


Vi hafva sagt, att stötar framkallade värme.
Den lefvande kraft, eller hvad man i
dagligt tal kallar »fart», som ligger uti en
svängande hammare, synes förlorad, då hammaren
träffar järnstycket. Men denna lefvande kraft
har öfvergått till en förökad svängningsrörelse
hos järnstyckets molekyler eller smådelar. Men
ju fortare molekylerna i en kropp svänga, ju
högre är dess temperatur. Genom stöten eller
hamrandet måste således järnstycket bli varmt.

365. På hvad sätt brukade förr smederna
skaffa sig eld?


De togo en vanlig spik och hamrade den
en stund, tills den blef så varm, att en sticka,
indoppad i svafvel, antändes vid beröringen
med spiken.

366. Hvarför uppstår en gnista, då man
slår flintan mot eldstålet?


Då den hårda flintan slår mot stålet,
lösslitas små stycken af stålet, hvilka till följd, af
hettan, som uppstår vid stöten, råka i glödning.

367. Hvarför gnistrar det ofta om
hästarnes hofvar?


Emedan hästskorna, då de stöta mot
stenläggningen, bilda ett eldstål med sin flinta.

368. Hvarför uppstår värme vid friktion?

Friktionen var ett hinder mot rörelsen, men
hämmad rörelse öfvergick i värme, derför
uppstår värme vid friktion.

369. Huru bete sig vildarne för att
få eld?


De taga en tillspetsad träbit af något
torrt och hårdt träslag och gnida den mot
ett trästycke af lösare beskaffenhet Vill
man försöka att på detta sätt skaffa sig eld,
kan man med fördel välja: buxbom och
mullbärsträ eller lager- och murgrönsträ.

370. Hvarför blir en hjulaxel varm, om
den ej smörjas?


Emedan en stark friktion uppstår mellan
axeln och hjulet.

371. Hvarför smörjes hjulaxlar och rör-
liga maskindelar?


För att minska friktionen eller kanske
rättare sagdt förvandla den från friktion mel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free