161-162 (Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - V. - 379. Hvilken verkan har sammanpressning på en kropps temperatur? - 380. Hvarför antändas explosiva blandningar så lätt vid ovarsamt handterande eller stöt? - 381. Hvarför utvecklas värme, då en kropp stelnar? - 382. Hvarför förbrukas värme, då en kropp smälter? - VI. - 383. Hvilken verkan har värmet på en kropps volym? - 384. Huru skall man på ett enkelt sätt visa, att luften utvidgas vid uppvärmning? - 385. Hvarför springa vissa slag af kastanjer sönder med en liten knall, om man lägger dem på het aska?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fäst fnöskstycke antändes. För att
experimentet skall lyckas, måste fnösket vara torrt
och sammantryckningen ske häftigt, på det
att det utvecklade värmet ej må ledas bort
genom cylinderns väggar.

380. Hvarför antändas explosiva
blandningar så lätt vid ovarsamt
handterande eller stöt?

Emedan stöt, tryck, omröring etc. bringar
de särskilda beståndsdelarna närmare
hvarandra, hvarigenom deras inverkan på
hvarandra och deraf uppkommande sönderdelning
underlättas. Denna sönderdelning påskyndas
ytterligare genom det värme, som alstras af
ofvan nämda mekaniska orsaker. En del
blandningar äro ytterst farliga att handskas
med. Så t. ex. jod och qväfve, som bildar
en svart pulverformig förening, hvilken vid
den minsta oförsigtighet i behandlingen
exploderar. Likaså är en blandning af svafvel
och klorsyradt kali (mycket använd vid
tillverkningen af fyrverkeripjeser) ganska farlig.
Det behöfves blott, att man vid de båda
ämnenas blandning rör oförsigtigt i massan, så
kan det vara tillräckligt att antända.

381. Hvarför utvecklas värme, då en
kropp stelnar?

Man får då tillbaka det värme, som åtgick
för kroppens smältning och som då
förvandlades i doldt värme (se 221).

382. Hvarför förbrukas värme, då en
kropp smälter?

Emedan molekylernas svängningshastighet
skall ökas till den punkt, att
sammanhållningskraften emellan dem nästan upphäfves.
Men upphettning är medlet att öka
svängningshastigheten.

VI.

383. Hvilken verkan har värmet på en
kropps volym?

Upphettning ökar volymen, afkylning
minskar densamma. Från denna lag finnas blott
få undantag. Ett hafva vi redan lärt känna
i vattnet, som utvidgar sig vid afkylning från
+ 4° till 0° (se 231). Ett annat ämne,
som också sammandrager sig vid upphettning
och utvidgar sig vid afkylning, är kautschuk.

Ett alldeles särskildt förhållande eger rum
med lera, som vid upphettning sammandrager
sig, men sedan aldrig återfår sin ursprungliga
volym. Man har trott, att detta hade sin
grund i lerans egenskap, att med stor kraft
binda vatten, som först vid hög temperatur
kan utdrifvas, hvarvid volymen skulle
minskas. Det är nämligen ej så ovanligt, att en
mängd organiska kroppar minska volym vid
upphettning, derför att vattnet drifves ut
(t. ex. äpplen, ost, hår m. m.). Sedan de
blifvit torra, följa de dock den allmänna
utvidgningslagen vid upphettning. Leran kan
förefalla alldeles torr, och ändock
sammandrager den sig vid upphettning, hvilket
kunde gifva anledning till att tänka på
någon annan orsak till sammandragningen.

Wedgewood har begagnat sig af denna
lerans egenskap för att konstruera sin s. k.
pyrometer, ett instrument hvarmed höga
temperaturer bestämmas. För den skull formas
leran i små stänger af bestämda dimensioner;
en dylik stång inlägges på det ställe, hvars
temperatur skall bestämmas. Sedan den
uttagits, uppmätes dess volymförminskning,
hvarefter upphettningen beräknas.

384. Huru skall man på ett enkelt sätt
visa, att luften utvidgas vid uppvärmning?

Man tager en glaskula med tunna väggar
och försedd med ett öppet rör (en rund
vattenkarafin kan ock göra tjenst). Nedsättes
röret i vatten med kulan uppåt, och man
uppvärmer kulan, t. ex. genom att hålla den
i handen, får man snart se luftblåsor
framtränga ur röret, beroende på, att luften i
kulan utvidgats af handens värme.

385. Hvarför springa vissa slag af
kastanjer sönder med en liten knall, om
man lägger dem på het aska?

Emedan hettan bringar det vatten, som
finnes i frukten, till ånga, som spränger
skalet. Naturligtvis måste då skalet från
början vara helt, så att ångan ej har någon
spricka eller dylikt att komma ut genom.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/huru/0107.html

		Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 161-162 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|