- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
171-172

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - VI. - 415. Hvarför upphettar tunnbindaren järn- banden, innan han sätter dem på tunnan? - 416. Hvarför drager sig ett pendelur efter, då det blir varmt? - 417. Hvad menas med en kompensationspendel? - 418. Huru beter man sig, för att i balansuren motverka temperaturens inflytande? - 419. Huru skulle det gå, om skenorna på en järnväg lades tätt intill hvarandra, då de fastspikades? - 420. Hvarför »smäller det i knutarna», då det är kallt? - 421. Hvarför spricker glaset på en tafla stundom sönder?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varma. Vid afsvalningen sammandraga sig
banden och sitta derigenom, utan att behöfva
fästas, qvar på tunnan samt pressa stäfverna
hårdt intill hvarandra. Af samma skäl
lägger vagnmakaren hjulringen på hjulet, medan
den är varm.

416. Hvarför drager sig ett pendelur efter,
då det blir varmt?


Emedan uppvärmningen utvidgar pendeln,
och en längre pendel svänger långsammare
än en kortare. Men för hvarje
pendelsvängning flyttar sig visaren ett steg, och derför
kommer klockan att gå efter. För att
påskynda pendelns gång, måste man höja
pendelkulan. Denna förskjutning får naturligtvis
vara ytterst liten, emedan förlängningen
genom värmet var liten; för att kunna utföra
denna förflyttning, sitter alltid på bättre
pendelur nedanom pendelkulan en skruf, genom
hvars höjande eller sänkande man kan reglera
urets gång.

417. Hvad menas med en kompensationspendel?

Dermed förstås en pendel, som alltid bibehåller sin
längd oförändrad, i hvilka
temperaturförhållanden han
än må befinna sig. Hos en
sådan pendel utgöres
pendelstången af ett system järn-
och mässingsstänger,
förenade upptill och nedtill
genom tvärstänger (se fig. 95).
Dessa metallstänger sitta
skiftevis, så att den mellersta
är en järnstång, på ömse
sidor om denna sitta två
mässingsstänger, så två
järnstänger o. s. v. De undre
tvärstängerna äro på midten
genomborrade, för att lemna
fritt rum åt den mellersta
järnstången, vid hvilken
pendelkulan är fästad. Vid
uppvärmning föranleder
järnstängernas utvidgning, att
pendelkulan sänkes, och mässingsstängernas,
att den höjes. Derigenom kan åstadkommas,
att temperaturens inflytande på afståndet från
pendelns upphängningspunkt till dess sväng-
ningspunkt (kulans centrum ungefär) alltid
blir detsamma, och att pendeln sålunda under
alla temperaturförhållanden går lika fort.

illustration placeholder
Fig. 95. Kompensationspendel; A

järnstång. B mässingsstång.


418. Huru beter man sig, för att i
balansuren motverka temperaturens
inflytande?


Det är tydligt, att äfven de ur, hvilkas
gång regleras af ett svängande hjul
(balansen eller »oron»), måste lida inverkan af
temperaturen. Ju varmare det blir, ju större
blir radien i balansen, och ju långsammare
svänger den. För att hindra detta begagnas
i kronometrar och bättre fickur en s. k.
kompensationsbalans. I stället för att bestå af
en enda sammanhängande ring är balansen
sammansatt af två halfcirkelformiga stycken,
bestående af två efter hela sin längd
hoplödda metallremsor, som utvidga sig olika vid
upphettning. Dessa bågar fästas vid ett kring
sin midtpunkt rörligt järnstycke, dock så att
en ända af hvardera bågen är fri. Balansen
får således formen af ett S, svängande kring
sin midtpunkt. När balansen uppvärmes,
förlänges diametern, men bågarnes fria ändar
böja sig inåt, emedan den metallremsan, som
utvidgar sig mest, ligger ytterst. På detta
sätt regleras balansens svängningar, och uret
går likformigt.

419. Huru skulle det gå, om skenorna
på en järnväg lades tätt intill
hvarandra, då de fastspikades?


Då skulle, när det blef varmt, och
skenorna utvidgade sig, dessa pressas mot
hvarandra, hvarigenom de blefve bugtiga, och
tåget urspårade.

420. Hvarför »smäller det i knutarna»,
då det är kallt?


Af kölden sammandrager sig trävirket,
men detta sker ej likformigt, på den grund
att träfibrerna äro olika grofva; derför slitas
fibrerna från hvarandra, hvaraf ljudet uppstår.

421. Hvarför spricker glaset på en tafla
stundom sönder?


Emedan glaset utvidgar sig mer för värme
än trä. Om då ramen är trång, har glaset

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free