- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
175-176

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - VI. - 429. Huru är Bréguet's metalltermometer inrättad? - 430. Hvarför rullar en pappersremsa ihop sig, om man drager den öfver ryggen af ett knifblad? - 431. Hvarför kröker sig ett tunt trästycke, då det upphettas på ena sidan? - 432. Hvarför knorlar sig håret, då det brännes med hårtång? - 433. Hvarför raknar brändt hår med tiden? - 434. Hvarför är rödglödgadt järn böjligare än kallt? - 435. Hvarför äro vid vanlig temperatur en del kroppar fasta, andra flytande och andra gasformiga? - 436. Hvad är det för skilnad mellan en ånga och en gas? - 437. Huru förtätar man gaser?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ändan sitter en lång visare, som rör sig öfver
en graderad skifva.

430. Hvarför rullar en pappersremsa
ihop sig, om man drager den öfver
ryggen af ett knifblad?


Dels emedan knifven genom sin gnidning
mot papperet upphettar den sidan, på hvilken
den verkar, dels emedan, då papperet böjes
rundt om knifkanten, den yttre sidan af
detsamma måste förlängas och den inre
hoptryckas, alldeles så som då ett bräde böjes.

431. Hvarför kröker sig ett tunt trästycke,
då det upphettas på ena sidan?


Af samma skäl som anfördes vid frågan
427. Träet torkar på den uppvärmda sidan
och sammandrager sig dervid.

En bugtig träskifva kan derför rätas ge-
nom upphettning på lämplig sida.

432. Hvarför knorlar sig håret, då det
brännes med hårtång?


Emedan värmet från tången torkar
hårstrået på den sida, som är i beröring med
tången. Håret måste då rulla ihop sig,
alldeles som pappersarket eller trästycket.

433. Hvarför raknar brändt hår med
tiden?


Emedan den af hettan torkade sidan af
hårstrået så småningom åter uppsuger fukt ur luften.

434. Hvarför är rödglödgadt järn böjligare
än kallt?


Emedan upphettningen ökar afstånden
mellan järnets smådelar (molekyler) och
derigenom minskar den sammanhållande kraften
dememellan. Drifves upphettningen
tillräckligt långt, skiljas molekylerna så åt, att
järnet blir flytande.

435. Hvarför äro vid vanlig temperatur
en del kroppar fasta, andra flytande
och andra gasformiga?


Emedan sammanhållningskraften mellan
de särskilda molekylerna är olika stark hos
olika kroppar. Hos de fasta kropparna
intager hvarje molekyl sin bestämda plats i
förhållande till de öfriga; en fast kropp har
derför alltid bestämd form och bestämd rymd
eller volym.

Hos vätskorna är sammanhållningskraften
liten, hvarje molekyl är der lättrörlig i
förhållande till de öfriga, så att de så att
säga trängas med hvarandra, för att komma
så långt ned mot kärlets botten som möjligt;
en vätska tar derför form efter det kärl,
hvari den förvaras, dock med bibehållande
af sin volym. Hos de gasformiga kropparna
finnes ingen sammanhållningskraft, molekylerna
äro i ständig rörelse, tillryggaläggande
rätliniga banor, som oupphörligen ändra riktning,
till följd deraf att molekylerna stöta tillsammans
med hvarandra; en gas fyller derför helt och
hållet upp det kärl, hvari den förvaras, d. v. s.
gasen har ej någon bestämd volym.

Dessa tre former, under hvilka kropparna
framträda, kallas aggregationsformer.

436. Hvad är det för skilnad mellan en
ånga och en gas?


Med ånga menar man i allmänhet en
gasformig kropp, som uppkommit af en vätska
eller fast kropp. En ånga kan derför lätt
åter bringas i sitt gamla tillstånd (vanligen
genom afkylning). En gas förblir under alla
i naturen förekommande förhållanden gas, och
det är först på de sista åren man lyckats
genom användande af betydligt tryck och låg
temperatur förvandla de egentliga gaserna till
vätskor.

Vatten i gasform bör således kallas
vattenånga, men luften deremot är en gas.
Egentligen skilja sig således ångor och gaser
från hvarandra genom den större eller mindre
svårighet, hvarmed de förvandlas till vätskor.

437. Huru förtätar man gaser?

Som vi redan nämt, har man nu kunnat
bringa alla gaser till vätskor. Först
lyckades det med kolsyra, som Nattrerer, Faraday
m. fl. förtätade till vätska genom att utsätta
den för ett tryck af 38 atmosfärer vid en
temperatur af 0 °. Nattrerer försökte sig
äfven på syre och väte, men oaktadt han
använde mellan 2 och 3,000 atmosfärers tryck,
kunde han ej bringa dessa gaser till vätskor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free