- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
177-178

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - VI. - 437. Huru förtätar man gaser? - 438. Huru förhålla sig förtätade gaser? - 439. Hvartill användes flytande kolsyra? - 440. Hvarför är ångan, som strömmar ut ur en ångpanna under högt tryck, hetare än den, som utströmmar vid lägre tryck? - 441. Hvad menas med afdunstning?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Först år 1877 lyckades det Cailletet i
Frankrike och Pictet i Genève att förvandla syre,
väte, qväfve m. fl. gaser till vätskor. Hvad
som syntes Natterer omöjligt att ernå genom
blott tryck, lyckades nu genom att förbinda
starkt tryck med låg temperatur. Så t. ex.
använde Pictet vid syrets förvandling till
vätska ett tryck af 470 atmosfärer och en
köld af — 130°, samt vid vätets förvandling
650 atmosfärers tryck och — 140° temperatur.

438. Huru förhålla sig förtätade gaser?

En till vätska förtätad gas måste
förvaras i ett slutet kärl (vanligen af smidt järn),
ty så snart trycket minskas, vill vätskan åter
förvandla sig till gas.

Om man t. ex. öppnar kranen till ett
kärl, innehållande flytande kolsyra, rusar
kolsyran ut i form af en stark stråle. Dervid
bildar sig i kranens öppning en fast kropp,
liknande snö, hvilken utgöres af kolsyra i fast
form. Skälet härtill är följande: då kranen
öppnas, förvandlas genast en del af den
flytande kolsyran åter till gas, dertill behöfves
värme, som tages från kolsyremassan, hvars
temperatur dervid så sänkes, att en del
kolsyra stelnar till fast form. Berör man med
blotta handen fast kolsyra, uppstå förfärliga
brännsår, ty stark köld förderfvar huden lika
väl som stark hetta. Om man till fast
kolsyra sätter litet eter, hvarigenom man
påskyndar massans smältning och förgasning,
uppkommer en köld, som skattas till — 90° C.
Alla dessa köldfenomen bero dels på den
häftighet, hvarmed kolsyran återgår till
gasformen, dels derpå att vid denna öfvergång
värme behöfves, som tages från närmaste
omgifningen, hvars temperatur sålunda sänkes.

Med fast kolsyra och eter kan man göra
åtskilliga försök, som visa, hvilken enorm köld
dessa båda ämnens blandning åstadkommer.
På botten af ett upp och nedvändt dricksglas
lägges en liten bit fast kolsyra, och några
droppar eter drypas derpå; man hör då
genast ett knastrande ljud, och glaset har
sprungit i stycken, naturligtvis till följd af den
ojämna och häftiga afkylningen, för hvilken
glasmassan varit utsatt. Låter man en
blandning af eter och fast kolsyra komma i
beröring med litet qvicksilfver, stelnar detta
ögonblickligen. På några minuter kan man
sålunda skaffa sig flere kilogram fast
qvicksilfver, som låter hamra och handtera sig som
en vanlig metall. Man kan på detta sätt
skaffa sig statyer m. m. af qvicksilfver, och
massans temperatur är så låg, att den rätt
länge förblir fast utan att smälta.

Med det fasta qvicksilfret kan man sedan
göra ett vackert försök. Man fäster ett stycke
deraf på en tråd och nedsänker det i vatten.
Qvicksilfret smälter och upplöser sig i en
mängd fina trådar, som sjunka mot bottnen.
Men då qvicksilfret smälter vid — 40 grader,
afkyles vattnet omkring det rinnande
qvicksilfret och bildar ett rör af is, genom hvilket
den smältande qvicksilfvermassan fortfar att
rinna.

439. Hvartill användes flytande kolsyra?

Dels till åstadkommande af stark köld,
dels till beredning af kolsyrade vatten. I
stället för att medels tryckpumpar inpressa
kolsyra i vattnet, låter man flytande kolsyra
öfvergå i gasform och genom sin egen
spännkraft verka på vattnet. Det är numera icke
ovanligt att man serveras öl m. m., som är
försatt med kolsyra från s. k.
»kolsyreapparater» ; det är då alltid flytande kolsyra, som
förvaras i starka behållare, hvilka stå i
förbindelse med tappningskranen och som, då
kranen till behållaren öppnas, pressas in i
ölet, hvarigenom detta blir skummande.

440. Hvarför är ångan, som strömmar ut
ur en ångpanna under högt tryck, hetare
än den, som utströmmar vid lägre tryck?


Vi veta, att vattnet har svårare att koka,
d. v. s. dess kokpunkt stiger, ju större tryck
som pressar på detsamma. Men den
utströmmande ångan har naturligtvis samma
temperatur som det kokande vattnet; derför blir
ångan hetare, ju högre ångtrycket är.

441. Hvad menas med afdunstning?

Förvandlingen af en vätska till gas eller
ånga, om denna förvandling försiggår endast
från vätskans yta. Afdunstningen eger rum
oafbrutet, så länge någon vätska finnes qvar,
hvilken temperaturen än är, ehuru den
naturligtvis går fortare, ju varmare det är. Vi
påminna om, att kokningen också var en
förvandling af en vätska till ånga, men denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free