Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 189-190 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - VII. - 478. Kan vatten upphettas till mer än 100 grader? - 479. Kan vatten koka utan att uppvärmas? - 480. Huru skall det förklaras, att vatten kan koka genom afkylning? - 481. Hvarför går det långsammare att koka upp vatten i ett högt kärl än i ett grundt? - 482. Hvarför kokar vatten fortare i metallkärl än i glaskärl? - 483. Hvarför bör man ej ställa ett torrt kokkärl öfver en eld?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

478. Kan vatten upphettas till mer än
100 grader?

Ja, om det sker i tillslutet kärl, såsom
t. ex. fallet är i den vanliga ångpannan.
Ångan, som under upphettningens fortgång,
bildas, slipper då ej ut, den fyller rummet
ofvanför vattnet och utöfver ett tryck på
detsamma, som hindrar ångbildningen från
vätskans inre delar. Vattnets temperatur kan
då stiga betydligt öfver 100°, utan att detta
kommer i kokning. Tydligt är att kokkärlet
under sådana förhållanden måste vara utsatt
för sprängning, om ej på detsamma finnes en
s. k. säkerhetsventil, som öppnar sig, när
trycket inuti kokapparaten nått en viss storlek.

Med användande af ett dylikt kokkärl,
som efter sin uppfinnare kallas Papins gryta,
kunde Musschenbroek upphetta vatten till en
sådan temperatur, att tenn och bly smälte
deri. Vatten öfver 100° har en större
förmåga att lösa ämnen än vanligt vatten,
hvarför det användes när man vill ur ben och
brosk koka lim.

479. Kan vatten koka utan att uppvärmas?

Ja, om trycket, som verkar på vattnet,
minskas. I lufttomt rum kokar vatten vid
hvilken temperatur som helst ända ned till 0°.

480. Huru skall det förklaras, att vatten
kan koka genom afkylning?

Fig. 98. Kokning åstadkommen genom afkylning.

Uppkokas vatten i en till hälften fylld
glasflaska, och kokningen fortsättes en stund,
utdrifves all luft ur flaskan, och det af
vatten ej upptagna rummet fylles med ånga.
Om nu flaskan korkas och sättes med
mynningen nedåt i ett stativ (fig. 98),
uppkommer öfverst i kärlet ett rum fyldt med ånga.
Dennas spänstighet utöfvar ett tryck på
vattenytan och hindrar ångan att bilda sig i vätskan.

Genom att afkyla flaskans öfre del t. ex.
medels en pålagd isbit, kondenseras en del
ånga till vatten, och spänstigheten hos den
qvarvarande ångan blir derigenom mindre.
Derigenom minskas trycket på vätskan, och
denna kan råka i kokning.

481. Hvarför går det långsammare att
koka upp vatten i ett högt kärl än
i ett grundt?

Emedan de nedersta vattenlagren i förra
fallet äro utsatta för ett stort vattentryck,
som försvårar ångbildningen.

482. Hvarför kokar vatten fortare i
metallkärl än i glaskärl?

Emedan metaller leda värmet bättre än
glas, och således eldstadens värme fortare
kommer vattnet till godo i metallkärl än i
glaskärl.

Gay-Lussac iakttog, att i glaskärl
kokpunkten ofta var 1° högre än i metallkärl;
detta tillskref han en vidhäftningskraft
mellan vattnet och glaset, hvilken först måste
öfvervinnas, innan kokningen kunde ega rum.
Ångbubblorna äro ock mycket större i
glaskärl än i metallkärl, hvilket antyder, att
kokningen i glas sker så att säga ryckvis.
Att någon slags vidhäftning verkligen eger
rum, synes ock bekräftas af den
omständigheten, att om i ett glaskärl kokningen går
trögt, är det tillräckligt, att införa litet
metallfilspån eller nubb, för att kokningen
genast skall taga fart.

483. Hvarför bör man ej ställa ett torrt
kokkärl öfver en eld?

Emedan hettan förderfvar kärlet; är det
ett kopparkärl smälter förtenningen. Finnes
åter vatten i kärlet, upptager detta allt värme
så att kärlet ej blir synnerligen mer än 100°.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>