- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
191-192

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - VII. - 483. Hvarför bör man ej ställa ett torrt kokkärl öfver en eld? - 484. Hafva alla vätskor samma kokpunkt? - 485. Hvarpå beror det, att vatten, som kokas i öppet kärl, aldrig blir varmare än 100°? - 486. Hvarför »sjunger» vattnet, innan det kokar upp? - 487. Hvarför upphör vattnet att sjunga, sedan det kommit i full kokning? - 488. Hvarför kokar ett kärl med vatten långsammare upp, om elden träffar kärlets sida, än om den träffar dess botten? - 489. Hvarför uppvärmes en vätska knappt märkbart, om den upphettas från öfre ytan? - 490. Hvilket går fortare, att koka upp vatten i ett kärl med eller utan lock?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ett slående bevis för detta vårt påstående
har man i den omständigheten, att man kan
koka vatten i en låda af papper (ju tunnare
papperet är, ju bättre går det). Papper
förkolnar ej förr än vid ungefär + 250°, men
finnes vatten i lådan blir papperet knappt
60°, hvarför det ej lider minsta men af
upphettningen. Af samma skäl kan man med
en våt handduk handtera heta grytor m. m.
utan att handduken förderfvas af hettan.
Araberna koka dagligen sin mjölk i skålar
af flätad säf, utan att de fatta eld.

484. Hafva alla vätskor samma kokpunkt?

Nej, kokpunkten vexlar från en vätska
till en annan; samma vätska kan ändra
kokpunkt, om något ämne finnes deri upplöst.
Vi anföra några vätskors kokpunkt, gällande
för vanligt lufttryck och i rent tillstånd.
Eter + 35° Vatten mättadt med koksalt + 108.°
Alkohol + 79° »          »          » pottaska + 135.°
Petroleum + 85° Linolja + 316.°
Vatten + 100° Qvicksilfver + 360.°

485. Hvarpå beror det, att vatten, som
kokas i öppet kärl, aldrig blir varmare
än 100°?


Emedan atmosfärens tryck aldrig kan bli
så stort, att det i nämnvärd grad höjer
kokpunkten (se st. 478). En ökad upphettning
kan derför ej hafva annan verkan, än att
ångbildningen påskyndas, d. v. s. vattnet
kokar fortare bort.

486. Hvarför »sjunger» vattnet, innan
det kokar upp?


Emedan det vattenlager, som ligger vid
kärlets botten, förvandlas i ånga, medan ännu
de öfre lagren äro kalla., Från bottnen upp-
stiga ångblåsor, som, då de träffa de kallare
vattenlagren, åter förtätas till vatten.
Derigenom uppstå i vattnet små tomrum (ångan
intog större rum än det förtätade vattnet),
som fyllas af omgifvande vatten. Härigenom
uppkommer en dallrande rörelse i hela
massan, som orsakar det sjungande lätet.

487. Hvarför upphör vattnet att sjunga,
sedan det kommit i full kokning?


Emedan då ingen kondensering af
ångbubblor vidare förekommer. Hela
vattenmassan är då så uppvärmd, att en från
bottnen uppstigande bubbla i stället för att
kondenseras förvandlar det honom omgifvande
vattnet till ånga, hvarigenom bubblan under
uppstigningen till ytan tilltager i omfång i
stället för att kondenseras.

488. Hvarför kokar ett kärl med vatten
långsammare upp, om elden träffar
kärlets sida, än om den träffar
dess botten?


Emedan vatten och vätskor i allmänhet
äro dåliga värmeledare. En vätska
uppvärmes hufvudsakligast genom en oupphörlig
strömning i massan, Varm vätska stiger
uppåt och kall sjunker till bottnen, för att i
sin tur upphettas. Står ett kärl med vatten
framför en eld, kan derför en dylik
strömning ej så lätt komma till stånd, som då
kärlet står öfver elden (se 555).

489. Hvarför uppvärmes en vätska knappt
märkbart, om den upphettas från
öfre ytan?


Emedan då ingen strömning kan komma
i fråga. Uppvärmningen skall då ske genom
ledning, men detta går otroligt långsamt. För
att visa detta, kan man slå vatten i bottnen
af ett s. k. profrör (finnes att tillgå på hvarje
apotek eller handel med kemikalier),
nedsätta röret i en blandning af snö och salt,
hvarigenom vattnet fryser till is. Sedan
påfylles vatten ett stycke upp i röret, och
öfverst hälles olja. Antändes oljan, förmår den
ej upphetta vattnet så mycket, att isen
smälter.

490. Hvilket går fortare, att koka upp
vatten i ett kärl med eller utan lock?


Att koka i ett kärl med lock. Locket
hindrar vattnets afdunstning, hvarigenom
undvikes den värmeförlust, som alltid är
förbunden med afdunstningen. Man kan ofta få se,
huru vatten som kokar, upphör dermed, då
man tager af locket.

Vi påpeka, att locket skall blott ligga
löst på kärlet, ty i annat fall finge vi en
Papins gryta, och i en sådan kokade ju
vattnet senare än i öppet kärl. När vattnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free