Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - VII. - 490. Hvilket går fortare, att koka upp vatten i ett kärl med eller utan lock? - 491. Hvarpå beror det, att en vätska »kokar öfver»? - 492. Hvarför kokar mjölk lättare öfver än vatten? - 493. Hvad är orsaken till, att ångpannor explodera? - 494. Hvad är det som gör ångan synlig, då den strömmar ut ur en ångpanna? - 495. Hvarför synes ångan, som med häftighet rusar ut genom en ångventil, ej invid ventilen utan först ett par centimeter ofvanom ventilens öppning? - 496. Hvarför försvinner ofta ångan, sedan den kommit ut i luften? - 497. Hvarför kokar vatten ej förr än vid en temperatur öfver 100°, om i vattnet finnas ämnen upplösta? - 498. Hvarför flyta en del kristaller (t. ex. pottaska) sönder i fuktig luft? - 499. Hvad menas med destillering?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifvit 100°, måste den instängda ångan kunna
aflyfta locket, då vattnet genast kommer i
kokning.
491. Hvarpå beror det, att en vätska
»kokar öfver»?
På för häftig uppvärmning. En stor
mängd ångbubblor bildar sig på en gång,
vätskan sväller då ut eller fradgar sig, och
dess volym ökas så mycket, att den stiger
öfver sina bräddar.
492. Hvarför kokar mjölk lättare öfver
än vatten?
Emedan på upphettad mjölk bildar sig
en hinna (skinnet) af koagulerad ägghvita,
som hindrar ångan att afgå. Genom ångans
tryck pöser hinnan upp och drager med sig
mjölken.
493. Hvad är orsaken till, att ångpannor
explodera?
Naturligtvis kunna flere omständigheter
framkalla en sådan olycka, men den närmaste
orsaken är alltid ett för högt ångtryck. I
allmänhet konstrueras en ångpanna för ett
flere gånger högre tryck, än det som
användes för maskinens drifvande, men om af en eller
annan orsak ångmängden plötsligt ökas, så att
trycket springer upp i höjden mer än
pannans väggar tåla, spränges ångpannan med en
oftast förfärande kraft. För att minska
möjligheten af en explosion, äro alla ångpannor
försedda med säkerhetsventil, som vid ett visst
tryck öppnar sig och utsläpper öfverflödig
ånga. Men en sådan hjälper naturligtvis föga,
om ångtrycket plötsligt allt för mycket ökas.
494. Hvad är det som gör ångan synlig,
då den strömmar ut ur en ångpanna?
Vattenångan är, så länge den är ånga,
osynlig. Men, då den kommer ut i luften,
afkyles den och, om den finnes i tillräcklig
mängd, kondenseras till små droppar, hvilka
bilda de ljusa moln, som i dagligt tal kallas
ånga, men som ej annat äro än massor af små
vattendroppar.
495. Hvarför synes ångan, som med
häftighet rusar ut genom en ångventil, ej
invid ventilen utan först ett par
centimeter ofvanom ventilens öppning?
Emedan ångan ej genast hinner afkylas
så mycket, att den kondenseras till vatten.
Ju högre tryck den utströmmande ångan har
i pannan, och ju varmare det är i luften, ju
längre är det osynliga rummet mellan ventilen
och den kondenserade ångan.
496. Hvarför försvinner ofta ångan, sedan
den kommit ut i luften?
Emedan luften, om den är varm, så att
säga upplöser ångmolnen ånyo i gas. De
små vattendropparna spridas i luften och
förvandlas då lätt i osynlig gas.
497. Hvarför kokar vatten ej förr än vid
en temperatur öfver 100°, om i vattnet
finnas ämnen upplösta?
Emedan vätskan nu blifvit en annan än
den var förut. Att en kropp upplöses i
vatten beror på, att vattenmolekylerna hafva
större dragningskraft till den fasta kroppens
molekyler än till hvarandra. Det behöfs
derför mera kraft att skilja en vattenmolekyl från
en af den fasta kroppens molekyler än två
vattenmolekyler från hvarandra. Upphettningen,
som är den verkande orsaken till
molekylernas lösslitande från hvarandra, måste
derför i förra fallet drifvas längre än i senare
fallet, och således kokpunkten ligga högre.
498. Hvarför flyta en del kristaller (t. ex.
pottaska) sönder i fuktig luft?
Emedan vissa kroppar med stort begär
uppsuga fuktighet ur luften. Är då kroppen
löslig i vatten, flyter den sönder. Sådana
kroppar kallas deliqvescerande. Hit höra t. ex.
pottaska, klorkalcium, salt m. m.
Deliquescerande kroppar böra derför förvaras på ett
torrt ställe och ej i papper.
499. Hvad menas med destillering?
Att upphetta en kropp till ånga och
sedan genom afkylning åter förtäta eller
kondensera ångan till flytande eller fast form.
Destillering användes: då man vill skilja en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
