- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
195-196

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - VII. - 499. Hvad menas med destillering? - 500. Hvarför väter ej vatten en upphettad metallskifva, titan bildar droppar, som ligga och dallra på skifvan? - 501. Hvarför antager en vattendroppe i det sferoidala tillståndet klotform? - 502. Hvarför dröjer det så länge, innan en droppe i det sferoidala tillståndet dunstar bort?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flyktigare vätska från en annan med denna
blandad vätska; då man vill framställa vissa
metaller i ren form. Genom destillation kan
man förvandla salt vatten till sött; afskilja
alkohol ur sprit; framställa zink, qvicksilfver
m. fl. metaller.

500. Hvarför väter ej vatten en
upphettad metallskifva, titan bildar droppar,
som ligga och dallra på skifvan?


illustration placeholder
Fig. 99. Det sferoidala tillståndet.


Emedan, om skifvan är tillräckligt het
(minst +150 °), ögonblickligen som vattnet
träffar den heta metallen, mellan vattnet och
skifvan bildas ett lager af vattenånga, som
oupphörligt ersättes af ny ånga, om den först
bildade strömmar åt sidorna, så länge
skifvans temperatur är tillräckligt hög. Detta
lager af ånga hindrar vattnet att vidare
komma i direkt beröring med skifvan. Att så
verkligen inträffar kan man öfvertyga sig om
genom ett försök, hvars anordning lätt inses
af fig. 99. En metallskifva (helst polerad)
ställes på det noggrannaste vågrätt och
upphettas t. ex. medels en under densamma ställd
spritlampa. Sedan skifvan blifvit upphettad
till rödglödgning, drypes en droppe vatten
derpå, och man får då se droppen antaga
äggform och ligga på skifvan utan att röra
vid den. Ställer man ett brinnande ljus
bakom droppen, kan man nämligen se
ljuslågan mellan droppen och skifvan. Då
vattendroppen befinner sig i detta tillstånd, säges
den vara i det sferoidala tillståndet.

501. Hvarför antager en vattendroppe i
det sferoidala tillståndet klotform?


Då vattnet ej är i beröring med skifvan,
finnes ingen vidhäftningskraft (adhesion)
mellan de båda kropparna.
Sammanhållningskraften (kohesionen) mellan vattenpartiklarna
verkar då så mycket mer, och vätskan
antager klotform.

502. Hvarför dröjer det så länge, innan
en droppe i det sferoidala tillståndet
dunstar bort?


Emedan droppens temperatur, trots det
heta underlaget, en längre tid håller sig
under kokpunkten. Dertill bidraga två orsaker.
Värmet har ytterst svårt att komma från
metallskifvan genom ånglagret till
vattendroppen, hvilken derför endast långsamt
upphettas. Under det droppen ligger på sin
kudde af vattenånga, afdunstar naturligtvis
något vatten (detta försiggår ju vid alla
temperaturer), hvarvid värme bindes, som tages från
droppen och ytterligare bidrager att hålla dess
temperatur under 100°.

Uppkomsten af det sferoidala tillståndet
förklarar flere fenomen, som förefalla
synnerligen obegripliga. Så t. ex. kan en glödande
järnstång en god stund fortfara att vara
glödande, fast den ligger i vattnet.
Förklaringen är helt enkelt den, att kring järnstången
bildas ett lager af ånga, som hindrar vattnet
att komma åt järnet. Boutigny stack till
sina åhörares förskräckelse sin hand, som
han förut doppat i vatten, ned i en degel
innehållande smält järn. Man måste i
sanning hysa en obetingad tilltro till
vetenskapens slutsatser, för att våga dylika
experiment.

Som bevis på den långsamhet, med
hvilken värmet genomtränger det lager af ånga,
som i det sferoidala tillståndet förefinnes
mellan droppen och skifvan, anföra vi följande
två försök. Boutigny hällde litet flytande
Svafvelsyrlighet i en rödglödande smältdegel
af metall och derefter några droppar vatten,
hvilka genast fröso till is. Förklaringen är
följande. Svafvelsyrligheten är under vanliga
förhållanden en gas, som kan förtätas till
vätska genom afkylning till —10°. Man kan
derför säga, att flytande Svafvelsyrlighet
kokar vid — 10 °. Då svafvelsyrligheten kommer
i beröring med den heta degeln, antager
vätskan genast det sferoidala tillståndet, under
det dess temperatur för öfrigt är flere
grader under vattnets fryspunkt. Vattnet
afkyles deraf så mycket, att det fryser till is.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free