- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
197-198

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - VII. - 502. Hvarför dröjer det så länge, innan en droppe i det sferoidala tillståndet dunstar bort? - 503. Hvarför försvinner så plötsligt en droppe, som en tid befunnit sig i det sferoidala tillståndet? - 504. Kan det sferoidala tillståndet medföra någon fara? - 505. Huru är det möjligt, att man, genom att med det våta fingret beröra ett strykjärn, kan afgöra, om detta är tillräckligt varmt? - VIII. - 506. Hvad är smältning? - 507. Förhålla sig alla kroppar lika, då de smälta? - 508. Hvarför smälter en kropp vid upphettning? - 509. Hvad menas med smältpunkt?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Faraday utförde ett ännu svårare konststycke.
i det han fick qvicksilfver att stelna i en
rödglödande degel. Han lade en blandning
af fast kolsyra och eter i degeln. Vi hafva
(st. 438) nämt, att denna blandning
åstadkommer en betydlig köld, uppgående till ungefär
— 90 °. Denna blandning antog nu det
sferoidala tillståndet, och massan bibehöll så länge
sin låga temperatur, trots att den låg i den
glödande degeln (naturligtvis till följd af det
skyddande lagret af ånga), att qvicksilfret
stelnade.

503. Hvarför försvinner så plötsligt en
droppe, som en tid befunnit sig i det
sferoidala tillståndet?


Emedan den heta metallen så småningom
afkyles så mycket, att ånga ej tillräckligt
fort hinner bildas, för att ersätta den som
bortgår. Droppen kommer derför efter en
stund i omedelbar beröring med metallen och
uppvärmes temligen hastigt samt öfvergår i
gasform.

504. Kan det sferoidala tillståndet medföra
någon fara?


Man har gissat, att mången gång
anledningen till en ångpannas exploderande vore
att söka i vattnets öfvergång till det
sferoidala tillståndet. Om vattnet i ångpannan så
minskas, att det ej täcker hela eldytan (st.
59), kunna de obetäckta delarna upphettas
ända till rödglödgning. Då nytt vatten
påfylles och kommer i beröring med den heta
väggen, inträder ett sferoidalt tillstånd, hvari-
genom ett ånglager lägger sig emellan
vattnet och väggen. Sedan väggen afkylts så
mycket, att det sferoidala tillståndet upphör,
och vattnet kommer i omedelbar beröring med
densamma, uppkommer på en gång en stor
mängd ånga, hvilket ju enligt hvad vi förut
påpekat (493) kan vara farligt för
ångpannans bestånd.

505. Huru är det möjligt, att man, genom
att med det våta fingret beröra ett strykjärn,
kan afgöra, om detta är tillräckligt varmt?


Af hvad förut är sagdt inses, att om man
bränner sig, då man med fingret berör
järnet, betyder detta, att vattnet häftar vid
strykjärnet, och då är järnets temperatur under
150°. Bränner man sig icke, så beror detta
derpå, att vattnet ej fuktar järnet, d. v. s.
dess temperatur är högre än 150°.

Nu vill man genom strykningen bland
annat fort aflägsna det vatten, som är i det
våta plagget, men dertill behöfves en
temperatur, som betydligt öfverstiger 100°, derför
undersöker en strykerska på angifna sätt, om
järnet är tillräckligt varmt.

VIII.



506. Hvad är smältning?

En fast kropps förvandling till vätska
genom upphettning.

507. Förhålla sig alla kroppar lika, då
de smälta?


Nej, somliga, t. ex. vax, stångjärn, blifva
först mjuka, innan de smälta; andra, t. ex.
stearin, tackjärn, öfvergå omedelbart från fast
till flytande form.

508. Hvarför smälter en kropp vid upphettning?

Emedan upphettningen sätter kroppens
molekyler i allt häftigare och häftigare rörelse,
som slutligen kan bli så stark, att den
öfvervinner sammanhållningskraften mellan molekylerna.

509. Hvad menas med smältpunkt?

Den temperatur eller värmegrad, vid
hvilken en kropp smälter. Hvarje kropp, som
kan smälta, har sin bestämda smältpunkt,
som alltid, med undantag af i några med
konst framkallade fall, är oföränderligen
densamma. De olika ämnenas smältpunkter ligga
mellan vidt skilda gränser; så t. ex. smälter
qvicksilfver vid — 39°, medan metallen Iridium
behöfver nära + 2,000° för att smälta.

Följande tal ange några af de vanligaste
ämnenas smältpunkt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free