Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 199-200 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - VIII. - 509. Hvad menas med smältpunkt? - 510. Kunna alla fasta ämnen smälta? - 511. Hvilka egendomligheter visa legeringar vid smältning? - 512. Har kännedomen om legeringars olika smältpunkt någon praktisk användning? - 513. Hvarför kan ej trä smälta? - 514. Hvad menas med Stelningspunkt?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stångjärn	+1600°	C	Svafvel	+115°
Tackjärn	1100°		Fosfor	44°
Guld	1200°		Stearin	62°
Koppar	1090°		Talg	40°
Silfver	1000°		Smör	32°
Zink	412°		Is	0°
Bly	334°		Mandelolja	-9°
Tenn	228°		Qvicksilfver	-39°

510. Kunna alla fasta ämnen smälta?

En del kroppar ansågos länge för
osmältbara, och det är först på senare åren man
lyckats smälta några af dem. Så t. ex.
Iridium, qvarts och kalk, i knallgaslågan; en
del sällsynta metaller, i den elektriska
strömmen. Ja Despretz tror sig till och med hafva
mjuknat upp den hårdsmältaste af alla
kroppar, kol, med tillhjelp af en elektrisk, ström
från 600 Bunsens element. Man kan
derför antaga, att omöjligheten att smälta vissa
ämnen ej ligger i deras egen natur utan blott
beror på, att vi ej ännu lyckats upptäcka
tillräckligt höga värmekällor (se vidare st.
513).

511. Hvilka egendomligheter visa legeringar
vid smältning?

Med legering menas en blandning af två
eller flere metaller. I allmänhet smälta
legeringar vid lägre temperatur än de ingående
metallerna. Såsom exempel på lättsmälta
legeringar kunna vi anföra: Rose’s metall: 2
del. vismut, 1 del bly, 1 del tenn,
smältpunkt + 94°; 1 del bly, 1 del tenn, smält-
punkt + 189°; 1 del bly, 2 del. tenn,
smältpunkt + 171°. Äfven för blandningar af andra
ämnen än metaller gäller denna lag. Så t. ex.
smälter en blandning af 30 delar stearinsyra
och 70 delar palmitinsyra vid + 55°, ehuru
ingen af de ingående blandningsdelarna
smälter under 60°.

512. Har kännedomen om legeringars olika
smältpunkt någon praktisk användning?

Man känner olika legeringar, som smälta
vid temperaturer, vexlande mellan +94° ända
till + 1,500°. En praktisk användning häraf
har man gjort i ångpannan. Som vi redan
nämt (st. 493) finnes på hvarje ångpanna
en s. k. säkerhetsventil, som vid ett bestämdt
ångtryck öppnar sig och utsläpper öfverflödig
ånga. Utomlands, särskildt i Amerika, händer
det ofta, att samvetslösa maskinister belasta
säkerhetsventilen mer än beräknadt är, för
att derigenom öka ångans tryck och dermed
maskinens kraft. På detta sätt hafva stora
olyckor uppstått, till hvilkas förhindrande man
länge förgäfves funderade på något medel.
Då var det som någon kom att tänka på
legeringarnes egenskap, att rätta sin smältpunkt
efter legeringens sammansättning. I stället
för att belasta ventilen med en vigt, som är
åtkomlig för maskinisten, fastlödes densamma
medels någon legering. Då ångans
temperatur uppnår legeringens smältpunkt, lossnar
ventilen, och ångan rusar ut.

På sista tiden har man försökt använda
legeringar till dämpandet af eldsvådor. Från
hufvudvattenledningsröret utgår ett nät af rör
till en byggnads olika delar dessa rör äro
på flera ställen försedda med hål, tillslutna
medels någon lättsmält legering. Vid upp-
kommande eldsvåda smälter legeringen, och
vattnet framrusar ur hålen.

Vid elektriska ledningar användas äfven
legeringar, för att hindra strömmar af för
stor styrka att komma in i apparaterna. Ju
starkare en ström är, ju mer upphettas
ledningstråden; om då någonstädes i ledningen
finnes insatt en tråd af en legering, som smälter
vid t. ex. + 120 °, afbrytes strömmen, så snart
denna temperatur öfverskrides.

Man kan ock använda legeringar såsom
termometer, i det man i elden inför sådana
af olika men bekant smältpunkt och sen ser
hvilken legering, som sist smälter: i närheten
af dess smältpunkt ligger den sökta temperaturen.

513. Hvarför kan ej trä smälta?

Emedan trä i likhet med flere andra
kroppar ur den lefvande naturen (t. ex. horn,
elfenben, hår ra, m.) redan vid en
temperatur af omkring +250° sönderdelas i enklare
ämnen, af hvilka de flesta äro gasformiga.

514. Hvad menas med Stelningspunkt?

Den temperatur, vid hvilken en flytande
kropp öfvergår till fast. Stelningspunkten
och smältpunkten äro för en och samma kropp
i allmänhet densamma. Vattnet stelnar till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>