- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
207-208

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - IX. - 541. Hvarför äro pelsar så varma? - 542. Är silke en god eller dålig värme- ledare? - 543. Hvarför kännas persedlar af linne kallare än sådana af bomull? - 544. Hvilket är varmare, groft eller fint tyg? - 545. Hvarför äro pulverformiga ämnen så dåliga värmeledare? - 546. Ar jordskorpan en god eller dålig värmeledare? - 547. Hvarför är vattnet i en källa kallt äfven under sommaren?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


541. Hvarför äro pelsar så varma?

Af flere skäl. Först är själfva skinnet
en dålig värmeledare, vidare äro håren i
pelsen mycket dåliga värmeledare, och slutligen,
framför allt, bildar luften, som ligger mellan
håren, det allra yppersta hinder för värmets
bortledande från kroppen.

Af det nu sagda inses, att en pels, som
bäres med håren utåt, ej värmer lika mycket,
som om dessa ligga inåt.

542. Är silke en god eller dålig värme-
ledare?


Dålig; i synnerhet gäller detta om s. k.
råsiden; vanligt s. k. appreteradt siden leder
något bättre. Emellan dessa ligger med
afseende på värmeledningsförmågan ylle.

Rumford har funnit, att om en termometer,
då den var obetäckt, behöfde 575 sekunder,
för att dess temperatur skulle sjunka 75 °,
behöfde den:
917 sek., om kulan var omlindad med vanligt siden
1046 » » » » oarbetad bomull
1118 » » » » ylle
1284 » » » » råsiden
1305 » » » » ejderdun
1312 » » » » harskinn


543. Hvarför kännas persedlar af linne
kallare än sådana af bomull?


Emedan lin leder värmet bättre än bom-
ull. Linnetyg eller lärft uppsuger äfven
lättare hudutdunstningen än bomullstyg, hvilket
bidrager att öka känslan af köld.

544. Hvilket är varmare, groft eller
fint tyg?


Ju finare tyget är, ju varmare är det,
emedan de fina trådarna leda värmet sämre
än de grofva. En fin väfnad är dessutom
tätare och äfven på den grunden varmare.

545. Hvarför äro pulverformiga ämnen
så dåliga värmeledare?


Emedan hvarje afbrott i en kropps
likformiga sammansättning måste försvåra
värmevibrationernas öfverförande från en punkt i
kroppen till en annan. I en pulverformig
kropp öfvergå vibrationerna från den fasta
kroppen till luften och derifrån åter till den
fasta kroppen. Ett belysande exempel härpå
hafva vi i kisel, som i form af bergkristall
leder värmet utmärkt men pulveriseradt ytterst
dåligt.

546. Är jordskorpan en god eller dålig
värmeledare?


Dålig; på ett djup af 1 meter märkes ej
olikheten mellan dagens och nattens
temperatur, och vid 10 à 12 meters djup rör sig
termometern knappt under hela året. I
källaren under observatoriet i Paris befinner sig
en termometer 27.6 m. under jorden, hvilken
under många år stått på + 11.°82 C. En
följd af jordlagrens ringa värmeledningsförmåga
blir, att ju längre ned man kommer
inom det område, som visar några
temperaturförändringar, ju mera efter sin tid är
termometern. Vid Greenwich fann professor
Everett på ett djup af 7.5 m. högsta
temperaturen den 30 November och den lägsta
den 1 Juli; på ett djup af 4 m. inträffade
den högsta temperaturen den 25 September
och den lägsta den 27 Mars.

Den långsamhet, hvarmed värmet fortledes
nedåt, beror naturligtvis på markens
beskaffenhet, hvarför dylika observationer blott gälla
för den plats, der de anställas. Alla de
observationer, som på olika trakter af jorden
blifvit anställda, visa dock, att jordlagren leda
värmet mycket dåligt.

I de trakter af jorden, der
medeltemperaturen under året är lägre än 0°, är marken
till ett visst djup ständigt frusen. Vid varma
somrar kan kälen väl gå ur det öfversta
jordlagret, och marken således bära gröda, men
längre på djupet är den frusen.
Anmärkningsvärd är i detta hänseende en plats,
Jakutsk, i östra Sibirien, hvars medeltemperatur
för året är — 9.°7. Vid ett djup af
15.2 meter under jordytan är temperaturen
— 9.4 ° och ännu vid 116.5 meter är den
— 0.° 8. Till detta djup och antagligen
ännu längre sträcker sig således der kälen,
utan att någonsin gå ur marken.

547. Hvarför är vattnet i en källa kallt
äfven under sommaren?


Emedan vattnet kommer från ett djup,
dit sommarvärmen icke nedtränger förr än
långt fram på hösten eller vintern och äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free