- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
209-210

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - IX. - 547. Hvarför är vattnet i en källa kallt äfven under sommaren? - 548. Hvarför är det alltid svalt i skogen? - 549. Hvarför äro vätskor och gaser så dåliga värmeledare? - 550. Hvarför kännes vatten kallare än luft af samma temperatur? - 551. Hvarför tilltager isen så långsamt i tjocklek? - 552. Hvilken betydelse har snön för jordytans temperatur? - 553. Huru kan isen i en iskällare hålla sig hela sommaren? - 554. Hvarför hindrar ett tunt oljelager, utbredt öfver vattnet, detta från att frysa? - 555. Huru uppvärmas vätskor och gaser?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då högst obetydligt. Källvattnet bibehåller
derför ungefär samma temperatur hela året
om och fryser ej till is om vintern. Källor,
hvilkas ursprung ligger under det djup, dit
de årliga temperaturförändringarna gå,
bibehålla alltid samma temperatur, hvilken till
följd af den tilltagande hettan i jordens inre
vanligen är ganska hög. Så t. ex. är
vattnet i Karlsbaderkällan + 75° C, i Wiesbaden
+ 70°, i Baden-Baden + 68 ° à +44°.
De s. k. artesiska brunnarnes vatten är
ock ganska varmt; brunnen vid Grenelle i
Paris med ett djup af 547 m. utkastar
vatten af + 27 ° C temperatur. Genom
mätningar af medeltemperaturen hos jordskorpan
på olika djup har man funnit en oupphörlig
tillväxt, ju längre ned man kommit.
Temperaturens tilltagande med djupet i medeltal
för hela jorden känner man ännu ej, men
man kan antaga den vara 1 ° C för omkring
30 meter. På högre breddgrader (mot po-
lerna) sker tillväxten snabbare.

548. Hvarför är det alltid svalt i skogen?

Luften uppvärmes högst obetydligt direkt
af solstrålarna, utan detta sker
hufvudsakligast från jordytan, som utstrålar det värme
hon mottager från solen. I skogen hindrar
trädens löfverk solstrålarna från att uppvärma
jordytan, hvarför ej heller luften der kan
få något värme genom strålning från marken.

549. Hvarför äro vätskor och gaser så
dåliga värmeledare?


Dels emedan afståndet mellan molekylerna
hos vätskor och gaser är större än hos fasta
kroppar, dels emedan molekylerna hafva en
egen rörelse, som hindrar värmets regelbundna
vibrationsrörelse att fortledas. Från denna
allmänna lag gör, som vi nämt, qvicksilfver
ett undantag, i det dess värmeledningsförmåga
är jämförbar med metallernas.

550. Hvarför kännes vatten kallare än
luft af samma temperatur?


Emedan vattnet, ehuru det är en dålig
värmeledare, dock leder bättre än luft och
derför, under förutsättning att det är kallare
än kroppen, beröfvar denna mera värme än
luften.

551. Hvarför tilltager isen så långsamt i
tjocklek?


Emedan både is och vatten äro dåliga
värmeledare. Sedan vattnet vid ytan afkylts
till 0 ° och öfvergått till is, hindrar istäcket
i förening med vattnet själft värmet från de
underliggande vattenlagren att ledas bort i
luften.

552. Hvilken betydelse har snön för
jordytans temperatur?


Till följd af sin lösa beskaffenhet och
emedan den innehåller så mycket luft (mer
än 10 gånger sin egen volym), är snön en
mycket dålig värmeledare och bildar derför
ett täcke, som skyddar marken från
värmeförlust genom utstrålning. Det är ej
ovanligt, att marken under snön vid stark och
plötsligt inträffande köld är 20 ° varmare än
snöns yta. Af hvilken omätlig betydelse detta
skall vara för växtligheten, är lätt att inse.

553. Huru kan isen i en iskällare hålla
sig hela sommaren?


Emedan isen behöfver mycket värme för
att smälta. För att hindra värmet att komma
till isen, bygges vanligen en iskällare med
dubbla väggar, och mellanrummet fylles med
sågspån eller kolstybb.

554. Hvarför hindrar ett tunt oljelager,
utbredt öfver vattnet, detta från att frysa?


Emedan oljan är en dålig värmeledare
och ej i likhet med vattnet har sin största
täthet ofvanom stelningspunkten. Den
afkyles derför mycket långsamt och skyddar
derigenom vattnet.

555. Huru uppvärmas vätskor och gaser?

Upphettas en vätska eller en gas
underifrån, bli de nedersta lagren lättare än de
öfre. Till följd häraf uppstå strömmar i
massan; varma partier stiga uppåt, och kallare
sjunka ned. Vätskan eller gasen upphettas
då mycket fortare, än om upphettningen
försiggick uppifrån (i en fast kropp är det
likgiltigt, hvilkendera ändan man upphettar).
Genom denna strömning sker dessutom en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free