- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
211-212

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - IX. - 555. Huru uppvärmas vätskor och gaser? - 556. Hvad förstås med värmestrålning? - 557. Uppvärmes luften af solstrålarna på deras väg till jorden? - 558. Huru uppvärmes atmosfären?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verklig transport af värme; under vägen uppåt
aflemna de varma partiklarna värme åt de
kallare.

illustration placeholder
Fig. 100. Vattnets rörelse till följd af uppvärmning.


För att visa dessa strömmar, tager man
ett högt glaskärl (se fig. 100), fyller det med
vatten, hvari uppblandats sågspån eller
sönderstött bernsten. Upphettas vattnet
försigtigt från bottnen, ser man i midten de fasta
partiklarna röra sig uppåt, medan de åt
sidorna sjunka ned (pilarnes riktning på
figuren angifver detta).

556. Hvad förstås med värmestrålning?

Vi hafva talat om två sätt för värmet
att fortplanta sig: ledning och strömning.
Ännu ett sätt finnes, hvarigenom värmet kan
meddelas från en kropp till en annan:
strålning. Vi hafva sett (215), att solljuset
innehöll värmestrålar, dessa följde med
ljusstrålarna och fortplantade sig med samma enorma
hastighet som ljuset, d. v. s. 30,000 nymil
i sekunden. Hvarje värmekälla, som är
varmare än sin omgifning, utstrålar värme. Den
varma kroppen utsänder vibrationer, hvilka
fortplantas genom etern. Dessa
etervibrationer äro af samma slag som ljusvibrationerna.
Då etervibrationerna träffa en mindre varm
kropp, kunna de sätta dennes molekyler i
häftigare rörelse, hvarigenom hans temperatur
höjes. Eterns vibrationer kunna dock äfven
försiggå, utan att det mellanliggande ämnet,
t. ex. luften, upptager någon betydligare del
deraf; ett sådant ämne genomsläpper således
värmet, utan att sjelf uppvärmas, och kallas
diatermant (genomskinligt för värme). I
motsatt fall, om det strålande värmet upptages
eller absorberas af den kropp, genom hvilken
det går, säges denna vara aterman
(ogenomskinlig för värme), och kroppen uppvärmes
genom strålningen.

Vid värmets strålning är det således etern
som vibrerar, vid värmets ledning är det den
uppvärmda kroppens molekyler som vibrera.
Värmets ledning går mer eller mindre
långsamt, strålningen går med ljusets hastighet
samt alltid rätlinigt.

557. Uppvärmes luften af solstrålarna
på deras väg till jorden?


Torr luft är diaterman, d. v. s.
uppvärmes icke derigenom att solstrålarna passera
genom densamma. Med fuktig luft är
förhållandet ett annat. Ju mera vattenånga
atmosfären innehåller, ju mer värme
absorberar den och i samma mån upphettas den.

Vattenångan i atmosfären bildar en skärm
omkring jorden, som å ena sidan hindrar
solstrålarna att för mycket upphetta jorden, och
å andra sidan jordytan att utstråla för mycket
värme. Saknades vattenångan helt och hållet
i atmosfären, så att denna vore alldeles
diaterman, skulle solstrålarna under dagen
uppbränna all växtlighet, och under natten skulle
utstrålningen försiggå så obehindradt, att en
olidlig köld uppstode.

På höga berg, der fuktigheten i
allmänhet är ringa, och det absorberande luftlagret
tunt, är ock luften i skuggan isande kall,
medan man i solskenet nästan plågas af värme.
Solvärmet förmår der icke synnerligen
uppvärma luften.

558. Huru uppvärmes atmosfären?

Den jordytan närmast liggande luften
uppvärmes hufvudsakligast genom utstrålningen
från marken. Den del af solstrålarna, som
når marken, absorberas af jordytan, som
dervid uppvärmes och dels leder värmet längre
nedåt, dels utstrålar värme i luften. Den
luft, som är i beröring med marken,
upphettas, blir lättare, stiger i höjden och
lemnar rum för kallare luft, som i sin ordning
upphettas.

Af det nu sagda inses klart, att markens
beskaffenhet skall vara af stor betydelse för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free