- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
215-216

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - IX. - 564. Hvarför svalna maträtter, om man blåser på dem? - 565. Hvarför svalnar fet buljong långsammare än vatten? - 566. Hvarpå grundar sig metoden att koka mat utan eld? - 567. Hvad förstås med en kropps strålningsförmåga? - 568. Hvarför bestryker man en kamin med blyerts? - 569. Hvarför håller sig en kakelugn längre varm än en kamin?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med sig värme. I fråga om heta vätskor
tillkommer ännu ett skäl: då luften är i
rörelse, påskyndas vätskans afdunstning och
dermed dess afsvalnande.

565. Hvarför svalnar fet buljong
långsammare än vatten?


Emedan dess yta täckes af ett lager fett,
som dels leder värme dåligt, dels afdunstar
högst obetydligt.

566. Hvarpå grundar sig metoden att
koka mat utan eld?


På vissa kroppars dåliga värmelednings-
förmåga. Ett af hufvudändamålen med
kokningen i allmänhet är, att genom inverkan
af hett vatten göra födoämnena mjuka och
lättsmälta. Sedan vattnet kokat upp till 100°,
kan det ej fås varmare, och vidare kokning
gör blott, att vattnet fortare dunstar bort,
hvarför man ock måste då och då »späda
på» med nytt vatten, hvilket naturligtvis är
misshushållning, emedan kokningen efter hvarje
påspädning afstannar, tills det tillsatta vattnet
hunnit uppvärmas till 100°. Om man
deremot, sedan födoämnet kokat en stund (1/2
timme ungefär), så att det heta vattnet trängt
in i dess porer, nedsätter kokkärlet i ett
större kärl, som är en dålig värmeledare, och
noga tillsluter alla öppningar, kan vattnet
bibehålla sin höga värmegrad i flere timmar.
Derigenom vinnes ju alldeles detsamma, som
om grytan hela tiden stått öfver elden, men
med ingen bränsleåtgång och med mindre
besvär. En dylik metod fordrar nämligen
mindre tillsyn, emedan maten då aldrig kan
»brännas vid»,.

Såsom yttre kärl eller fodral kan man
lämpligen taga en trälåda, temligen stor, och
invändigt bekläda den med ett tjockt lager
hö eller fjäder. Sedan kokkärlet nedsatts,
täckes det med ett tjockt lager af samma
oledande ämne. Är stoppningen väl gjord,
kan temperaturen i grytan bibehålla sig vid
nära 100° i flere timmar.

567. Hvad förstås med en kropps strålningsförmåga?

Dermed menas kropparnes olika förmåga
att utsända värme från sin yta.
Strålningsförmågan beror mest på ytans beskaffenhet,
så att en yta, som utstrålar litet värme, kan
fås att utstråla mycket, om den öfverdrages
med ett tunt lager af något ämne, som har
stor strålningsförmåga.

I nära samband med strålningsförmågan
står absorptionsförmågan eller en ytas förmåga
att upptaga värme, Stor strålningsförmåga
medför stor absorptionsförmåga. För att
undersöka värmestrålningen hos kropparna, kan
man begagna sig af en kubisk metallåda
(Leslie’s tärning), fylld med varmt vatten,
hvilkens sidoytor beklädas med olika ämnen.
De härifrån utgående värmestrålarna få sedan
falla på en mycket känslig termometer, af
hvars utslag strålningen bedömes. På detta
sätt har Leslie undersökt en mängd ämnen;
så t. ex. fann han, om strålningsförmågan
för kimrök sättes lika med 100:
Kimrök 100 Glimmer 80
Blyhvitt 100 Blyerts 75
Hvitt papper 98 Poleradt järn 15
Husbloss 91 Metaller (matt yta) 12-2


Af denna tabell synes, att metallerna
utstråla obetydligt med värme i jämförelse med
kimrök. I allmänhet blir strålningsförmågan
mindre, om ytan poleras; men detta synes
bero mera på, att ytan blir sammanpressad
vid poleringen, än att den blir slät. Färgen
deremot synes ej hafva något inflytande;
kimrök, som är svart, och blyhvitt hafva
samma strålningsförmåga.

568. Hvarför bestryker man en kamin
med blyerts?

Emedan blyertsen betydligt höjer
strålningsförmågan.

569. Hvarför håller sig en kakelugn längre
varm än en kamin?


Dels utstrålar den glaserade
kakelugnsytan mindre värme än den mattslipade eller
ojämna kaminytan, dels leder kakel (bränd
lera) mycket sämre än metall. Af dessa skäl
är en vanlig kakelugn lämpligare än en
kamin i boningsrum, der man vill ha en jämn
temperatur, som hela dagen håller sig vid
ungefär samma gradtal. Är det deremot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free