- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
217-218

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - IX. - 569. Hvarför håller sig en kakelugn längre varm än en kamin? - 570. Hvarför göras säng- och fotvärmare ofta af polerad metall? - 571. Hvarför smälter smutsig snö fortare än ren? - 572. Hvart taga de värmestrålar vägen, som träffar en kropp, men hvarken absorberas eller genomsläppas? - 573. Hvilka kroppar reflektera värme bäst? - 574. Hvarför upphettas blanka ytor mindre än skrofliga af värmestrålarna? - 575. Hvad förstås med »mörkt» värme? - 576. Huru skall man visa värmets reflexion?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fråga om uppvärmning för tillfället af lokaler,
blir kaminen fördelaktigare.

570. Hvarför göras säng- och
fotvärmare ofta af polerad metall?


De böra vara af metall, emedan
metallen fortast uppvärmes af det heta vattnet,
hvarmed de fyllas; de böra vara polerade,
emedan värmet då längre bevaras.

571. Hvarför smälter smutsig snö fortare
än ren?


Emedan smutsen (sot, dam m. m.)
absorberar värme, som meddelar sig åt snön.

572. Hvart taga de värmestrålar vägen,
som träffar en kropp, men hvarken
absorberas eller genomsläppas?


De återkastas eller reflekteras. Redan
förut (215) hafva vi påpekat, att ljus- och
värmestrålar äro ett och detsamma
(vibrationer i etern); det är då ej underligt, att
värmestrålarna kunna återkastas lika väl som
ljusstrålarna.

573. Hvilka kroppar reflektera
värme bäst?


Polerade ytor. Detta är alldeles
detsamma som vid ljusets reflexion, som bäst eger
rum från speglande ytor.

574. Hvarför upphettas blanka ytor
mindre än skrofliga af värmestrålarna?


Emedan de blanka ytorna reflektera bättre
än de skrofliga. Summan af det reflekterade
och det absorberade värmet är tydligen lika
med den värmemängd som träffade ytan; ju
mera värme som reflekteras, ju mindre
absorberas. Men det är endast det absorberade
värmet som uppvärmer kroppen.

575. Hvad förstås med »mörkt» värme?

Hvarje lysande kropp utsänder värme,
men ej alla värmestrålande kroppar äro
lysande. Det värme, som utstrålar från ett
mörkt föremål, kallas mörkt värme. Tydligen
är detta värme ej af annan art än det lysande
värmet, det är blott de strålar, som vi vid
ljusets sönderdelning i prismat (215) funno
ligga utom det röda ljuset. Man kan derför
säga, att hvarje ljuskälla utsänder två slag af
strålar, mörka och ljusa. De flesta ljuskällor
utsända flere mörka än ljusa strålar. Alla
kroppar kunna utstråla värme (äfven de som
kännas kalla), om de befinna sig i en
omgifning som har lägre temperatur än de själfva.
Skilnaden mellan mörkt och ljust värme
har för oss ett särskildt intresse deruti, att
en del kroppar genomsläpper det ena slaget
men absorberar det andra slaget. En sådan
kropp är glas, som genomsläpper ljust värme,
men qvarhåller mörkt. Då solen skiner på
fönsterrutan, smyga sig de ljusa
värmestrålarna in mellan glasets molekyler, komma in
i rummet och uppvärma föremålen derstädes.
Det värme, som dessa sedan utstråla, är mörkt
värme, som ej kan slippa ut: man har
fångat, om icke solstrålen, så åtminstone
värmestrålen. Vi kunna nu lätt inse, hvilken stor
betydelse denna glasets egenskap har för vårt
välbefinnande. Vore glas lika genomskinligt
för värme (diatermant) som för ljus, skulle våra
boningsrum ej vara synnerligen behagliga.

576. Huru skall man visa värmets
reflexion?


illustration placeholder
Fig. 101. Värmestrålarnas reflexion i en konkav spegel.


Redan förut (213) hafva vi omtalat, huru
Buffon medels en bugtig (konkav) spegel sam
lade solstrålarna i en punkt
(brännpunkten). Orsaken till att de träffades i en punkt
är reflexionen från den bugtiga ytan. Vi
kunna i mindre skala eftergöra Buffons

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free