- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
219-220

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - IX. - 576. Huru skall man visa värmets reflexion? - 577. Huru kunna metallerna, som äro de dästa värmeledarne, reflektera värmet så bra? - 578. Hvarför äro ljusa kläder svalare än mörka? - 579. Hvarför blir en polerad eldskärm mindre uppvärmd än en skroflig? - 580. Hvarför går det lättare att bränna hål med ett s. k. solglas i en mörk yta än i en hvit? - 581. Hvarför blir man afkyld, om man fläktar sig med en solfjäder? - 582. Hvarför är ett öklimat jämnare än ett fastlandsklimat?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försök, om vi taga en konkav spegel med
polerad yta, vända den mot solen och i spegelns
brännpunkt sätta en bit fnöske; fnösket blir
då snart glödande (fig. 101). I
brännpunkten samlas nämligen alla strålar, som träffa
spegeln, i denna punkt måste derför
temperaturen vara hög, och detta i högre grad, ju
större spegeln är. Har man tillgång på två
speglar, kan man uppställa dem vända mot
hvarandra och i samma höjd (fig. 102). I
den ena spegelns brännpunkt placeras en korg
af järntråd (C i figuren), i hvilken man
lägger glödande kol eller en het metallkula.
Sätter man i den andra spegelns fokus
(brännpunkt D) en termometer, skall man snart få
se denna stiga under inverkan af de
värmestrålar, som, utgångna från C, dels direkt dels
genom reflexion i spegeln A träffa spegeln B.
Är kroppen C mycket het, kan man äfven i
detta experiment antända en fnöskbit i D.

illustration placeholder
Fig. 102. Reflexion mellan två konkava speglar.


Borttages värmekällan ur C och ditlägges
i stället is, får man se termometern i D sjunka
under rummets temperatur. Det är då
termometerkulan som utstrålar värme mot den
kallare brännpunkten C.

577. Huru kunna metallerna, som äro de
dästa värmeledarne, reflektera värmet
så bra?


Metallerna leda värmet bra, då de
upphettas, men de upphettas ej synnerligen
genom strålande värme, ty det mesta reflekteras.

578. Hvarför äro ljusa kläder svalare
än mörka?


Emedan de upptaga mindre värmestrålar
än mörka kläder. Längre fram få vi tillfälle
närmare omtala, huru en svart yta
absorberar nästan allt ljus, som faller på densamma,
medan en hvit yta deremot återkastar det
mesta. Samma gäller om värmestrålarna;
olika färgade ytor upptaga, om alla andra
omständigheter äro desamma, olika mängd af
de anfallande strålarna.

579. Hvarför blir en polerad eldskärm
mindre uppvärmd än en skroflig?


Emedan den skrofliga skärmen absorberar
mer och reflekterar mindre af det från elden
utstrålande värmet än den polerade.

580. Hvarför går det lättare att bränna
hål med ett s. k. solglas i en mörk
yta än i en hvit?


Emedan den mörka ytan absorberar mer
värme än den hvita ytan.

581. Hvarför blir man afkyld, om man
fläktar sig med en solfjäder?


Emedan solfjädern sätter luften i rörelse,
hvarigenom ansigtet eller den öfriga kroppen
kommer i beröring med oupphörligt ny luft,
som genom ledning och absorption beröfvar
kroppen värme.

582. Hvarför är ett öklimat jämnare än
ett fastlandsklimat?


Vi få kanske längre fram tillfälle att
vidare ingå på denna fråga. Här kan vara
tillräckligt anföra följande skäl. Till följd af
att vattnet ytterst långsamt uppvärmes men
också långsamt afkyles, utjämnar det
skilnaden mellan vinter och sommar, mellan dag och
natt. På sommaren upptager vattnet mycket
värme ur luften, d. v. s. gör sommaren sval;
på vintern utstrålar det långsamt värme och är
derför varmare än luften, d. v. s. mildrar
vinterns kyla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free