- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
221-222

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läran om ljuset - I. - 583. Hvad är ljus? - 584. Hvad menas med en ljuskälla? - 585. Hvilka olika slag af ljuskällor hafva vi? - 586. Huru uppstår ljus? - 587. Kan ljus uppkomma utan värme?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

LÄRAN OM LJUSET.


I.



583. Hvad är ljus?

Den yttre orsaken till en synförnimmelse.
Allt som kan ses utsänder ljus, som måste
träffa ett seende öga, för att en synförnimmelse
skall uppkomma.

Angående ljusets natur hafva två åsigter
kämpat mot hvarandra. Den äldre,
emissionsteorien, förnämligast utvecklad af Newton,
ansåg ljuset vara ett fint ämne, som
utströmmade med stor hastighet från hvarje ljuskälla.
Den andra åsigten, vibrationsteorien, som hade
sin förnämsta målsman i Huyghens, anser ljus
vara vibrationer i etern (samma ämne som vi
redan vid värmeläran hört omtalas). Striden
mellan dessa båda män var långvarig, och
ehuru vibrationsteorien redan på den tiden
(1600-talet) bättre öfverensstämde med
företeelserna än emissionsteorien, var Newtons
anseende så stort, att hans teori behöll segern.
Först i vårt århundrade har vibrationsteorien
undanträngt den gamla åsigten, och nu finnes
väl ingen, som tviflar på dess sanning. Det
är förnämligast två män, Young och Fresnel,
hvilka genom sina arbeten ådagalagt, att
ljuset är en vibrations- eller vågrörelse.

Denna teori passar så förträffligt till alla
hittills observerade ljusfenomen, att icke ett
enda ej derur kunnat förklaras. Men ej nog
dermed, man kar kunnat på förhand beräkna,
hur ett ljusfenomen borde se ut, om man ställde
till på ett bestämdt sätt. Dylika
öfverensstämmelser tala starkt för teoriens riktighet.

Man kan med denna teori också lätt
förstå sambandet mellan värme och ljus; båda
fenomenen äro vibrationer hos etern eller ock
hos kroppens molekyler.

584. Hvad menas med en ljuskälla?

Dermed förstås hvarje kropp som alstrar
ljus. Sådana kroppar kallas ock själflysande
till skilnad från sådana, som endast lysa
derigenom, att främmande ljus faller på dem;
sådana kroppar kallas mörka. Så t. ex. är
solen en ljuskälla eller själflysande kropp, men
månen och planeterna äro mörka kroppar, ty
de upplysas från solen och återkasta det ljus,
solen sänder dem.

585. Hvilka olika slag af ljuskällor
hafva vi?


Man kan indela dem i l:o beständiga,
t. ex. solen och stjärnorna, hvilka alltid lysa;
2:o tillfälliga, då ljuset uppstår derigenom,
att en kropps temperatur stigit till en viss
höjd; hit höra alla glödande kroppar och alla
lågor. Hit kan ock räknas det ljus, som vid
vanlig temperatur utstrålar från s. k.
fosforescerande kroppar.

586. Huru uppstår ljus?

Derigenom att den lysande kroppens
molekyler råka i vibrationer, som fortplanta sig
genom etern till ögat. Ljus är således den
verkan, som etermolekylernas vibrationer hafva
på ögat.

Upphettas en järnkula, utstrålar den till
en början värme; kroppens molekyler sätta
etermolekylerna i dallring, men dessa
dallringar äro ännu för långsamma, för att göra
intryck på ögat; kulan är fortfarande svart.
Småningom blir kulan rödglödande, dess
vibrationer hafva då tilltagit i hastighet, och
eterns rörelse inverkar på ögat, kulan
utsänder ljus; dess temperatur är då omkring +
500° C. Upphettas kulan ännu mer, blir
den slutligen hvitglödande, ljuset blir starkare.
Ljus- och värmevibrationerna äro således blott
till graden eller finheten skilda.

587. Kan ljus uppkomma utan värme?

Nej; alla ljuskällor äro också värmekällor,
men värmestrålningen behöfver ej vara
proportionel mot ljusstrålningen. En del
kroppar lysa starkt men utstråla föga värme. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free