Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 225-226 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. - 594. Hvarför är solen mera bländande midt på dagen än på aftonen? - 595. Huru uppstår skugga? - 596. Hvarför blir skuggan af en menniska stundom lång, stundom kort? - 597. Hvarpå beror skuggans utseende? - 598. Huru fort går ljuset?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

atmosfären i zenit och i horisonten. En annan
bidragande omständighet är, att de lägre
luftlagren vid aftonen äro mera fuktiga och dam-
uppfyllda än på middagen.

Fig. 103. Atmosfärens olika tjocklek; AC i zenit, BC vid horisonten.

595. Huru uppstår skugga?

Då ljusstrålarna träffa ett ogenomskinligt
föremål, uppstår bakom detta skugga.
Skuggan är således det rum bakom ett
ogenomskinligt föremål, som ej upplyses af några
ljusstrålar.

Fig. 104. Skuggan om ljuskällan är en punkt.

Skuggans form rättar sig i allmänhet
efter formen på det skuggande föremålet.
Om man från en lysande punkt drager räta
linier till det ogenomskinliga föremålets
omkrets A (fig. 104), uppstår bakom A ett
mörkt rum, som med skärmen till gräns
bildar en skuggfigur med skarp
begränsning mellan mörker och ljus. En sådan skarpt
begränsad skugga finnes knappt i
verkligheten, emedan stjernorna äro de enda ljuskällor,
som kunna anses såsom lysande punkter och
de på grund af sin ljussvaghet icke gifva
upphof till någon skugga.

Alla våra ljuskällor hafva en viss
ytutsträckning, d. v. s. de bestå af en massa lysande
punkter, af hvilka hvar och en ger upphof till
skugga. Skuggfenomenet ter sig derför i
verkligheten så, som fig. 105 antyder. A är
ljuskällan, B det skuggande föremålet, pp
skärmen på hvilken skuggan faller. I midten
af skuggan finnes ett område, som icke
träffas af några ljusstrålar (oo på figuren) och
derför är alldeles mörkt; detta kallas
kärnskuggan. Rundtomkring kärnskuggan är ett
område, som upplyses af några strålar från A
ehuru ej af alla; det är derför halfmörkt och
ljusnar så småningom mot kanten. Detta om-
råde kallas halfskuggan.

Fig. 105. Skugga och halfskugga.

Af figuren synes, att halfskuggan blir
större, ju större utsträckning ljuskällan A har,
eller ju längre bort skärmen befinner sig från
det skuggande föremålet B.

596. Hvarför blir skuggan af en
menniska stundom lång, stundom kort?

Emedan det plan eller skärm, hvarpå
skuggan faller (jordytan), står vinkelrätt emot
skuggifvaren, är det tydligt, att i ju snedare
riktning ljusstrålarne falla mot marken, ju
längre blir skuggan. Derför brukar man ju
ock säga, att »skuggorna växa» mot aftonen.

597. Hvarpå beror skuggans utseende?

I första hand på skugg-gifvarens form, men
äfven på skärmens ställning i förhållande till
skuggkäglan. Endast då skärmen skär
skuggkäglan vinkelrätt, är skuggbilden af samma
form som det skuggande föremålet. Fig. 106
ger en antydan om, huru olika skuggan kan
taga sig ut mot skugg-gifvaren.

598. Huru fort går ljuset?

Den danske astronomen Römer bestämde
år 1676 ljusets hastighet till 42,000 geogra-
fiska mil i sekunden. Denna bestämning
grundade Römer på astronomiska
observationer af förmörkelsen hos en af Jupiters
månar, och så framstående var han i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>