- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
227-228

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. - 598. Huru fort går ljuset? - 599. Hvarför lyser ett ljus svagare på afstånd än på nära håll? - 600. Hvarför ser man stjernorna tydligare på ett högt berg? - 601. Hvarför lysa ej eldflugor och lys- maskar om dagen? - 602. Hvarför ser man ej stjernorna om dagen?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

observationskonsten, att senare mätningar af Fizeau
och Cornu högst obetydligt ändrat denna
siffra. I rundt tal sättes numera ljusets
hastighet till 300,000 kilometer, d. v. s. 30,000
nymil i sekunden. Denna hastighet är
ofattligt stor. Några siffror till jämförelse torde
derför ej vara ur vägen. På 1 sekund skulle
ljuset ila 7 1/2 gång rundt om jorden. En
kanonkula, som ständigt ginge med en hastighet af
390 meter i sekunden, skulle behöfva 17 år
att gå från solen till jorden, medan ljuset
tillryggalägger samma afstånd på 8 minuter
13 sek. Om vi tänkte oss en järnväg från
jorden till solen, och ett tåg som ginge natt
och dag med 5 mils hastighet i timmen, skulle
detta behöfva mer än 300 år att komma
fram till solen. Man kan derför med skäl
påstå, att, såvidt det gäller jordiska afstånd,
ljuset går ögonblickligt.

599. Hvarför lyser ett ljus svagare på
afstånd än på nära håll?


Emedan ljusstrålarna under sin väg
genom luften till någon del absorberas. Detta
aftagande hos ljusstyrkan får ej förvexlas
med hvad vi förut (592) sagt om belysningens
aftagande med afståndet, och som berodde på,
att ljuset utbredde sig öfver allt större och
större yta, ju längre det gick. En annan
bidragande orsak är, att den s. k. synvinkeln
(se längre fram) blir mindre, ju längre bort
föremålet befinner sig, men synförnimmelsen
beror mycket på synvinkelns storlek; blir
denna för liten, ser man ej föremålet.

600. Hvarför ser man stjernorna
tydligare på ett högt berg?


Emedan luften der är renare och torrare
och derför ej absorberar ljusstrålarna i samma
grad som nere vid hafsytan.
illustration placeholder
Fig. 106. Sned skugga.


601. Hvarför lysa ej eldflugor och lys-
maskar om dagen?


Emedan det svaga ljus de utsända
fördunklas af solljuset. Man har funnit, att
om ljusstyrkan hos en ljuskälla är mindre
än 1/60 af ljusstyrkan hos en annan ljuskälla,
den senare fördunklar den förra, om bådas
ljus samtidigt träffa ögat.

602. Hvarför ser man ej stjernorna om
dagen?


Af redan i förra stycket omnämda skäl:
solljuset öfverglänser stjernljuset. Äfven
fullmånens ljus fördunklar de svagare
stjernorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free