- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
229-230

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. - 603. Hvad är skalet till, att stjernorna synas på ljusa dagen, om man stiger ned i ett mörkt schakt? - 604. Huru uppmätes ljusstyrkan hos en ljuskälla? - 605. Hvad menas med en fotometer? - 606. Hvilken enhet begagnas vid uppmätning af ljusstyrkan? - 607. Hvad menas med ljusets reflexion? - 608. Hvilka kroppar reflektera ljuset bäst? - 609. Enligt hvilka lagar sker ljusets reflexion?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


603. Hvad är skalet till, att stjernorna
synas på ljusa dagen, om man stiger
ned i ett mörkt schakt?


Emedan för åskådaren der nere stjernorna
bibehållit hela sin ljusstyrka, medan solljuset
deremot är borta. Stjernljuset fördunklas
således ej i jämförelse med solljuset.

604. Huru uppmätes ljusstyrkan hos en
ljuskälla?


Genom att jämföra dess förmåga att
upplysa en gifven yta med samma förmåga hos
en såsom enhet antagen ljuskälla. Om jag
t. ex. vill jämföra lysförmågan hos ett
stearinljus och en gaslåga, ställer jag båda
ljuskällorna så, att de hvar för sig lika skarpt
upplysa en hvit skärm. Antag då, att
gaslågan behöfver flyttas 4 gånger så långt bort
från skärmen som ljuset, så lyser gaslågan
lika med 16 stearinljus.

605. Hvad menas med en fotometer?

Ett instrument, hvarmed ljusstyrkan
uppmätes; sådana äro uppfunna af Rumford,
Bunsen, Bouguer m. fl.

606. Hvilken enhet begagnas vid
uppmätning af ljusstyrkan?


Flere sådana äro föreslagna och i bruk.
Så t. ex. ljus af spermaceti, stearin eller
parafin. Det engelska normalljuset af
spermaceti förbrukar 7.77 gram af sin vigt i
timmen (förbrukningen per timme måste vara
bestämd, om ljuset alltid skall lysa lika starkt).
I Frankrike begagnas s. k. »bec Carcel»,
en oljelampa, der vekens matning regleras
medels ett urverk. En Carcelbrännare svarar unge-
fär mot 9.5 engelska normalljus. Här i Sverige
begagnar man vanligen ett stearinljus af
bestämd dimension. För att få ett för alla
länder gemensamt mått, har man föreslagit
till enhet: den ljusmängd, som vinkelrätt
utstrålar från 1 qvadratcentimeter smält platina,
då denna håller på att stelna. Denna enhet
svarar ungefär mot 20 eng. normalljus.

607. Hvad menas med ljusets reflexion?

Ljusets återkastning från en yta. Alltid,
då ljuset träffar gränsytan mellan två
kroppar, reflekteras en del af ljusstrålarna, en
annan del kan gå igenom ytan, om den nya
kroppen är genomskinlig, och slutligen kan
en tredje del absorberas eller uppsugas af
kroppen.

608. Hvilka kroppar reflektera ljuset bäst?

Polerade eller blanka ytor, i synnerhet
metallytor; men äfven genomskinliga kroppar,
om de äro släta, och ljusstrålarna falla snedt
in mot ytan, reflektera en stor del af de
infallande ljusstrålarna. Skrofliga ytor
reflektera mindre, men absorbera deremot mera af
ljuset.

609. Enligt hvilka lagar sker ljusets
reflexion?


En ljusstråle återkastas enligt samma lag,
som då en elastisk kula träffar en slät vägg.
Strålen utgår från den reflekterande ytan under
samma lutning eller vinkel som den, under
hvilken han träffade ytan.

Låter man ljus infalla genom en fin
öppning i ett mörkt rum, i hvilket damkorn
sväfva i luften, ser man ljusstrålarnes väg
aftecknad. Få nu strålarna falla på en
spegel, kan man utan svårighet studera
reflexionen.

illustration placeholder
Fig. 107. Ljusets reflexion.



Fig. 107 kan tydliggöra reflexionslagen.
Låt SS vara den yta, mot hvilken en
ljusstråle IA infaller (den infallande strålen).
Drages från punkten A en linie AN (normal),
vinkelrätt mot ytan, så kallas vinkeln IAN
infallsvinkeln. (En vinkel benämnes med tre
bokstäfver, så att den mellersta bokstafven
står i vinkelns spets.) Den reflekterade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free