Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. - 621. Hvad är orsaken till, att man i en glasruta ser två bilder af samma lysande föremål? - 622. Hvarför speglar en butikruta bättre, om föremålen bakom densamma äro mörka än om de äro hvita? - 623. Hvarför ser man inga bilder vid reflexionen från skrofliga ytor? - 624. Hvilken betydelse har den »diffusa» reflexionen? - 625. Huru beskaffade äro de bilder, som uppstå i bugtiga speglar? - 626. Hvad är orsaken till, att solen, månen, gaslågor m. m. afspegla sig i vattnet vanligtvis såsom lysande vägar, och att ej en ordentlig bild af ljuskällan uppstår? - III. - 627. Hvad menas med ljusets brytning eller refraktion?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
621. Hvad är orsaken till, att man i
en glasruta ser två bilder af samma
lysande föremål?
Emedan ljuset reflekteras från både främre
och bakre ytan af glaset. Detta är alltid
förhållandet vid spegling från genomskinliga ytor.
622. Hvarför speglar en butikruta bättre,
om föremålen bakom densamma äro mörka
än om de äro hvita?
Emedan de hvita föremålen själfva
utsända ljus, som blandar sig med det
reflekterade och förvirrar bilderna. Af samma
orsak ser man ingen reflexion inifrån rummet
på dagen, utan först sedan det blifvit mörkt
utanför.
623. Hvarför ser man inga bilder vid
reflexionen från skrofliga ytor?
En skroflig yta är, så att säga,
sammansatt af en mängd små ytor, som intaga alla
möjliga lutningar i förhållande till hvarandra.
Då ett knippe ljusstrålar träffar en skroflig
yta, reflekteras strålarna derför åt alla håll,
under det att vid en polerad yta strålarna
efter reflexionen få en sådan riktning, såsom
om de hade utgått från ett lysande föremål
bakom spegeln (se fig. 108). Reflexionen i
en skroflig yta kallas diffusion. Ville man
hafva ett särskildt namn för reflexionen i en
polerad yta, kunde den kallas spegling.
624. Hvilken betydelse har den »diffusa»
reflexionen?
Det är till följd af denna reflexion, som
mörka föremål, d. v. s. sådana som ej äro
ljuskällor, synas. I en spegel ser man
bilderna af framför spegeln belägna föremål lika
som genom en öppning eller ett fönster, vid
diffus reflexion ser man sjelfva den
reflekterande ytan.
625. Huru beskaffade äro de bilder, som
uppstå i bugtiga speglar?
Alla speglar, som icke kunna kallas plana,
sammanfattas under benämningen bugtiga.
För sådana speglar gäller samma
reflexionslag (609) som för plana speglar, men verkan
af reflexionen blir en annan, emedan
normalen har olika riktning på skilda punkter af
spegeln. I allmänhet blifva bilderna i
bugtiga speglar af olika storlek mot föremålet;
nästan alltid äro de mer eller mindre förvridna.
Vi påpeka såsom exempel på förvridna
bilder dem man ser i de båda ytorna af en
silfversked, eller bilden i en s. k.
reflexionskula. Blott i det fall, att man af en
klotformig eller sferisk yta använder en liten del
såsom spegel, bli bilderna naturliga eller lika
föremålet. Af de sferiska speglarna ge de
konkava (de som spegla på klotytans inre sida)
förstorade bilder, de konvexa (då klotytans
yttersida är speglande) förminskade bilder. Att
närmare utreda orsaken till alla dessa olikheter,
är omöjligt utan tillhjelp af geometrisk konstruktion.
626. Hvad är orsaken till, att solen,
månen, gaslågor m. m. afspegla sig i
vattnet vanligtvis såsom lysande vägar, och
att ej en ordentlig bild af ljuskällan
uppstår?
Emedan vattenytan sällan är alldeles lugn.
Är vattnet »blankt som en spegel», gör det
alldeles samma verkan som en sådan (se fig.
110), men vanligen är det stadt i någon
rörelse, hvarigenom reflexionen blir mer och
mindre diffus eller oregelbunden.
 |
| Fig. 111. Ljusets brytning. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
